Category

Nyheter

Tre dagars utvärdering av ansökan till Unesco

By Nyheter
Förra veckans utvärderings-turné pågick under de tre intensiva och givande dagar. Utvärderarna Alex och Siggi från det Globala Geoparlsnärverket (GGN) var här för att utvärdera vår ansökan om att få status som en Unesco Global Geopark.
Vi i geoparksteamet (Anna, Sofia och Henrik) reste runt tillsammans med utvärderarna till signifikativa platser som tydligt visar det unika med platåbergslandskapet. Men det är inte bara själva landskapet som är unikt och gjorde stort intryck på Alex och Siggi. Ute på plats fick de träffa politiker, guider, destinationsutvecklare, föreståndare, mm, som med engagemang och stolthet berättade om sina verksamheter, samverkan och sin syn på landskapet. Vid vårt sista möte på lördagen fick vi en extra kommentar från Alex och Siggi, att de tyckte det varit väldigt bra uppslutning och stort engagemang bland alla människor som de mött. Nu väntar vi med spänning på ett preliminärt besked någon gång i januari- februari 2022, för att sedan motta ett officiellt besked i april. Vi känner oss mycket stolta över det landskap och de människor vi fått förmånen att visa fram! Stort tack till ALLA er som var med under dessa dagar på ett eller annat sätt.

 

Äntligen utvärderar Unesco Platåbergens Geopark

By Nyheter

Vi skickade hösten 2019 in ansökan om att bli godkända som Sveriges första Unesco Globala Geopark. Enligt normal procedur skulle ansökan utvärderats sommaren efter (dvs 2020), men på grund av pandemin ställdes det in.

Men med ett förbättrat världsläge så kan utvärderingarna äntligen genomföras i år! Det kommer det två personer från det Globala Geoparksnätverket (GGN) för att göra en utvärdering av vår ansökan. Det är Alexandru Andrasanu (Rumänien) och Sigurdur Sigursveinsson (Island) som kommer den 6-10 oktober. De kommer både ha möten med oss i geoparksteamet och se på vår verksamhetsplan, vår ekonomi, osv. men även resa runt och titta på besöksmål och träffa politiker och partners.

De två utvärderarna skriver en rapport efter sitt besök, med en rekommendation om man ska bli godkänd eller inte. Utfallet på utvärderingen/ ansökan kan bli tre. Antingen får man grönt kort, och blir godkänd direkt, eller så kan man få rött kort och ansökan avslås – eller så kan man få ett gult kort. Gult kort betyder att ansökan skjuts upp två år och att man får en lista med rekommendationer att förbättra.

Om man blir godkänd beslutas det i Unescos generalförsamling när de sammanträder varje vår. Man blir bara godkänd fyra år i taget – därefter måste man skicka in en rapport och återigen få besök av två kontrollanter från Unesco som ska följa upp geoparkens arbete på plats. Även här kan man få tre möjliga utfall: grönt, gult eller rött kort.

Bergets sommarsång

By Nyheter, Övrigt
Till Bergets rand från milsvitt panorama 
bär Vänerns vindar fram en melodi.
Den för ett bud om skönhet och om drama
med insjöns vida vatten däruti.
Från klara källsprång kvillrar sommarbäckar
som ner mot vattenfallens flöden förs.
Vid klevors brant där örn och gjuse häckar  
står daggfrisk äng där fågelsången hörs. 
 
En morgondimmas vackra vita strängar
vid tuvklädd våtmarks silvervita ström
tycks sväva bort mot hagar och mot ängar
som fagra slöjor i en sommardröm.
I sommaryrans skönaste alléer
går ljumma vindar fram med almars sus.
De för ett bud till Bergets ateljeér
om skaparglädjens grund med färg och ljus.
 
Se mäktigt kalkstensbrott med röda stenar
som bildats i ett okänt urtidshav.
Där ortocerkalk skiktar och förenar
med färg och pensel som vår urtid gav.
Vi minns att Berget stigit upp ur haven
och fått sin form av elden och av is.
Att all dess skönhet doftar liksom saven
i vårens tid på vårens eget vis. 
 
Kom hit och vandra över Skagens ängar
i blomsterprakt mot hedar och mot vall.
Se Berget färgas skönt av blomstersängar
vid stigar bort mot Martorps vattenfall.
I tacksamhet för Skapelsen som danats
går våra böner upp mot Bergets Sal.
Till världars Herre och det ljus som anats
går Löftets stigar fram i sommardal.
 
Från lummig skog i Västerplanas ängar
hörs fågelsång i jätteekars land.
Och tärnor flyger runt i vida svängar
bland sandstensklevorna  vid skumklädd strand.
Kom lyss till ton från storängsrösen röda
och bäckars sång i soluppgångens fors,
En evig hyllningssång till odlarmöda
går över klipporna vid Hastingskors.
 
 En hyllning till Kinnekulle i diktform av Arne Appelqvist

Projektuppgift inom GIS-data

By Forskning & praktik, Nyheter

Fredrik Otterdag läser Geovetenskap och GIS på Göteborgs Universitet. Han kontaktade oss på Platåbergens Geopark när han i sin utbildning skulle göra en projektuppgift. Uppgiften var att skapa en A3 kartplansch/infografik i GIS som visade en tillgänglighetsanalys (network analysis) med restider mellan de viktigaste platserna och från större tätbefolkade områden. Syftet blev att visualisera geoparken och visa bra ingångar och rutter för besökare inom Västra Götaland.

Vad är ett GIS?

De flesta av oss använder GIS utan att tänka på det. Förmodligen har du i din mobil inte bara har en, utan flera appar som bygger på tekniken. Förkortningen GIS står för geografiska informationssystem. Systemen är datorbaserade och länkar digitala kartor till information om saker som finns, eller händelser som äger rum, vid ett visst geografiskt läge.

Geografiska informationssystem används för inhämtning, analys och visualiseringar av information som är kopplad till en plats. De hjälper oss att tolka vår omvärld – och hitta oss själva. Det vanligaste exemplet är de digitala kartor som gör att du kan lokalisera en plats i din mobil och se hur du tar dig dit till fots, med bil, eller kollektivtrafik. Eller varför inte med båt?

GIS är ett viktigt redskap i miljöarbete, forskning och samhällsbygge och används såväl kommersiellt som av ideella organisationer och i offentlig förvaltning.

Inom det geologiska området så används det för att tex kartlägga berg, jord och grundvattendata.

 

Teamdag på Varvsberget

By Historia, Nyheter, Uppleva, Vårt område

Förra veckan var det dags för oss på Platåbergens Geopark att ha planeringsdag i Skövde och hur avslutar man en sådan, om inte på ett platåberg. Eftersom vi kickat igång Expedition:15 så har vi ju ett ansvar att också vi i organisationen skall bocka av de femton platåbergen i vår geopark.

Vi begav oss till Kungslena kyrka och mötte upp med geolog Torbjörn Persson och vår guide Bosse Wallström, boende på bergets sluttning. Han har tillsammans med grannar röjt upp och påbörjat fina vandringsleder på Varvsbergets norra ände. Lederna utgår som sagt från parkeringen vid kyrkan och fortsätter upp mot berget via Lenaborg. Fina skyltar visar vägen och gör det lätt att hitta till de sevärda hotspots berget bjuder på. Här hittar vi som sagt den delvis utgrävda fornborgen Lenaborg, en fantasieggande husgrund inne i skogen, en märklig ekplantering och flertalet klintar med milsvid utsikt. På toppen av Varvsberget hittar vi tex Högeklint där det finns ett fint vindskydd, eldstad och bänkar. Perfekt om man vill övernatta och vakna upp till en sagolik fond med Plantaberget, Borgundaberget och Billingen i blickfånget.

Vandringen rundades av vid Bosses lusthus med utsikt över platåbergslandskapet. Här satt vi och surrade kring historia, geologi och framtidsplaner tills eftermiddagen blev kväll. Bosse berättade att lederna kommer fortsätta utvecklas både med fler sträckningar, skyltning och informationstavlor. Vi lämnade Varvsberget med ett stort sug att återkomma och uppleva mer. Ett tips om man ännu inte bockat av det på sin krysslista för Expedition:15.

Kungslena bjuder på spännande historia som är fylld av action och dramatik. Här utspelades 1208 ett av medeltidens viktigare slag mellan den danske Kung Sverker II och Erik Knutsson. Om dramatiken vittnar namn som Ryttarebackarna, Jämmersled och Helveteskärret. I området finns flera historiska sevärdheter som sätter fantasin i spinn, bl.a. Kungslena kyrka, Kungsgården, Lenaborg, Kung Vides hög, Monumentet, mm. Besök Lena Gilles site för att läsa mer >

Expedition:15 – Upplev våra 15 platåberg under 2021

By Nyheter, Uppleva, Vårt område

Luften är fri/Friluftslivets år 2021 är ett projekt som leds av Svensk friluftsliv som syftar till att få fler människor att prova friluftsliv och långsiktigt fortsätta samt öka medvetenheten om friluftslivets värden och allemansrätten. Forskningen visar ju att friluftsliv har positiva effekter både på hälsan, ekonomin och miljön. Effekter som vi behöver nu mer än någonsin.

Vi på Platåbergens Geopark älskar friluftsliv och tycker såklart projektet är helt rätt och kommer att belysa detta under 2021 på olika sätt. Därför har vi dragit igång Expedition:15 som en uppmaning att upptäcka sitt närområde och stärka platåbergslandskapet som varumärke. Så här ser vår uppmaning ut:

Utforska de västgötska platåbergen och bocka av alla femton under friluftslivets år 2021. Oavsett friluftserfarenhet så är detta äventyret något för alla.

Ta med dig barnen, träningskompisarna, kollegorna eller PRO-gänget och ge er ut på vardagsäventyr. Kombinera expeditionerna med en fikakorg, stormköket eller något gott från ditt lokala cafe och upplev våra berg och landskapet där emellan. Hur du vill – till fots, på mountainbike, kanot, skidor eller snöskor. När du vill – Gör det på en vecka eller använd årets alla 365 dagar. Du tar det i din egen tid och takt. Och du! Glöm inte allemansrätten; att inte störa inte förstöra men framför allt, ut och njut av vårt speciella platåbergslandskap!

Vi har tagit fram en krysslista så du kan planera och hålla ordning på dina expeditioner. Ladda ner eller hämta den på din närmaste turistbyrå. Glöm inte att skicka in din krysslista till oss när du är klar så skickar vi en goodiebag. Adressen står på krysslistan.

Dela gärna ditt äventyr på sociala medier och tagga med: #expedition15 #platåbergensgeopark #luftenärfri

Ladda ner krysslistan (PDF)

 

 

Praktik hos Platåbergens Geopark

By Forskning & praktik, Geologi, Nyheter

Under våren har Lovisa Gleisner haft sin praktik hos oss på Platåbergens Geopark. Hon studerar på geovetenskapsutbildningen i Lund och är inne på sitt tredje år. Vi ville lära känna henne lite mer så vi ställde några frågor till henne:

 

Berätta om vad det är för utbildning du läser!

Jag läser det naturvetenskapligt kandidatprogrammet med inriktning geologi på Lunds universitet. Jag har precis påbörjat min kandidatarbete som faktiskt kommer att handla om kalkstenen på Billingen. Till hösten kommer jag att påbörja min masterutbildning med inriktning berggrundsgeologi. Vid sidan om mina studier hjälper jag till med Geologipodden som några vänner till mig startade. Där får man på ett riktigt roligt och underhållande sätt lära sig om vad geologi är för något!

Geologiprogrammet är en väldig rolig och intressant utbildning som många tyvärr missar! Man får läsa många intressanta kurser, allt från hur jorden är uppbyggd till vulkaner och förorenat vatten. Det som är så bra med utbildningen är att det inte bara är en massa föreläsningar och teori, utan väldigt mycket praktiskt också! Man får åka på en hel del exkursioner, främst runt om i Skåne, men också till andra platser i Sverige och världen. I en av exkursionerna får man faktiskt besöka några av platåbergen! Att få se geologin i fält och få pröva på riktigt fältarbete är mycket givande och du lär dig mycket. Man får även arbeta i labb och utföra olika slags laborationer och även studera olika bergarter och mineraler i mikroskop. Bland det bästa med utbildningen är våra lärare. De brinner verkligen för sina ämnesområden och är så pedagogiska. De ger allt för att vi ska lära oss och deras entusiasm smittar lätt av sig.

Att arbetsmarknaden sedan är god är ett definitivt ett plus. Geologi är verkligen ett brett ämne och utbildningen ger en bra grund att stå på. Geolog är ett yrke som blir alltmer aktuellt. Grundvattenfrågor, klimatförändringar och utnyttjandet av naturresurser är områden som just nu är viktigare än någonsin. Möjligheten till att få jobba internationellt har alltid varit viktigt för mig och att vara utbildad geolog ger goda arbetsmöjligheter även på den internationella marknaden. Geologi finns ju överallt!

Varför fastnade du för geologi? Har du någon idé om vad du vill jobba med efter din utbildning?

Som många andra halkade jag in på geologin. Från början var jag helt inställd på att bli ingenjör och började faktiskt att läsa maskinteknik, men jag insåg snabbt att det var nog egentligen inget för mig. Jag ville utbilda mig något mer naturnära då jag alltid gillar djur och natur. Så inför nästa ansökningsperiod satt jag och läste igenom utbildningskataloger och blev intresserad av just geologiutbildningen. Ju mer jag läste om utbildningen desto mer insåg jag att det här faktiskt skulle vara något för mig. Jag kände redan efter den första föreläsningen att jag hade hittat rätt.

När jag tänker tillbaka har jag alltid gillat geologi, men aldrig förstått det riktigt. Som många andra barn samlade jag på fina stenar som jag hade i en skokartong. Jag minns en rolig utflykt vi gjorde i grundskolan där vi åkte till Kinnekulle och besökte Stora stenbrottet för att leta fossil – dinosaurier har alltid varit ett fascinerade ämne för mig. Någon gång i gymnasiet pratade vi om plattektonik och hur kontinenter rör sig samt hur det kan ge upphov till naturkatastrofer. Jag gillade verkligen dessa ämnen men det var ingen som sa till mig att det var geologi vi pratade om. Geologi är inget ämne man lär sig i grundskolan vilket är väldigt synd.

I framtiden vill jag nog jobba med geohazards – alltså med risker som geologin kan skapa som till exempel jordbävningar och vulkanutbrott. Jag skulle vilja jobba i utsatta länder där naturkatastrofer ofta leder till stora skador och jobba för att förebygga och minimera dem.

Vad hade du för relation till platåbergslandskapet innan du började din praktik hos oss?

Jag är uppvuxen i Vara och har alltid haft bergen inpå knuten. Det har blivit en del utflykter under min uppväxt, allt från att besöka älgmuseet på Hunneberg till skidåkning på Mösseberg. När jag väl började utbilda mig till geolog fick jag upp ögonen för hur unikt det här landskapet verkligen är och därför är jag glad över att kunna bidra till att väcka intresse och öka kunskapen för geologin just här!

Till sist, har du lärt dig någon ny spännande fakta om platåbergens geologi som du inte visste innan?
Oj, det känns som jag har lärt mig väldigt mycket! Om jag ska välja en sak får det nog bli alunskiffern. Jag visste inte att den här svarta skiffern innehöll så mycket spännande geologi och hur viktigt den har varit för Sverige, och fortfarande är! Att brytandet av alunskiffern har lett till skapandet av vindlande gruvgångar genom Kinnekulle är så coolt!

 

Västgötars vrede skall drabba dem som skadar deras berg

By Geologi, Historia, Nyheter, Vårt område

Som en del av det svenska kärnbränsleprogrammet utvann man mellan 1965 och 1969 uran ur alunskiffern vid Ranstad, mellan Skövde och Falköping. Gruvan kallades Ranstadsverket och man hade här en uranhalt på tre gram uran/ton alunskiffer.

Det var dock alldeles för låga halter för att gruvan skulle vara fortsatt lönsam i slutet av 60-talet och verksamheten avslutades därför. Under de fyra år gruvan var i drift fick man ut ungefär 250 ton uran från 1 500 000 ton berg. Under 1970-talet gjordes några försök att återuppta driften, men efter protester från lokalbefolkningen blev det aldrig realitet. Geolog Torbjörn Persson från Falköping skriver om uranbrytning och motståndet mot det.

 

Ranstadverken innan silon revs. Foto: Harald Karlsson

Platåbergen har inte bara erbjudit kvarnstenar och kalksten till försäljning. Under efterkrigstiden växte det fram ett nytt och mer omfattande industriintresse för platåbergen – ett för världen föga hållbart. Atombomben som slutpunkt för andra världskriget inspirerade rikspolitiken till långtgående planer för utvecklandet av en svensk atombombsarsenal. Intresserade blickar riktades återigen mot de västgötska platåbergen och den uranrika alunskiffern.

Under kalkstenen i alunskiffers övre del vilar en av Europas största men tämligen utspädda förekomster av uran. Ett inhemskt uran utgjorde en förutsättning för de framväxande säkerhetspolitiska intressena för en svensk atombomb som naturligt nog var stark under kalla krigets dagar. Ett riksintresse initierat av rikspolitik och försvar. Atombomsplanerna kom ganska snart på skam. Intresset för uranet växer sig trots detta starkare i och med framväxten av civil kärnkraftstekniks behov av uran. Stark rikspolitisk vilja och välmotiverade ekonomiska intressen medförde starten av prospektering 1955. Snart påbörjas provbrytning av uran vid Ranstad vid Billingens fot.

De geologiska förundersökningarna och ett stort antal provborrningar bidrog till än mer detaljkunskap om platåbergens uppbyggnad och egenskaper. Data som samlades in och sammanställdes av Sveriges Geologiska undersökning, SGU.

Brytningen vid Ranstadverket företogs i gruvgångar under Billingen men även genom dagbrott i verkets närhet. Dimensionen av verksamheten antog större format än de kalkbrott som sedan tidigare öppnats upp i landskapet och den dittills förekommande brytning som det funnits lokal acceptans för. Den nya verksamheten innebar också på stora mängder giftiga slaggvolymer som måste tas om hand för att inte läcka ut i den för naturvården viktiga Hornborgasjön. En Hornborgasjö som var föremål för en kostsam och unik restaurering.

Provbrytningen och inte minst potentiellt mycket omfattande planer på dagbrott fick organisationer som till exempel LRF, Naturvårdsfolk, hembygdsföreningar och samtliga inblandade kommuner att börja ifrågasätta uranbrytningen. En unikt folklig förankring såg platåbergslandskapets tillgångar i form av natur och kultur och jordbruksnäring nu akut hotat av staten och internationella gruvbolags intressen.

Tillsammans argumenterade man för ett stopp för uranbrytningen. Den lokala kunskapen och engagemanget för bergen som hållbart förvaltats av generationer växte på ett påtagligt sätt. Det lokala engagemanget och enigheten var av avgörande betydelse. Men inte tillräcklig. Till sin hjälp hade man också den svenske nobelpristagaren och kärnfysikern Hannes Alfvén. Hans syn på kopplingen mellan militär användning och civil kärnkraft gjorde honom till en hängiven och i ämnet mycket kunnig allierad till det lokala motståndet.

Som kulmen på protesterna arrangerade de lokala föreningarna en vecka 1976 fylld av föredrag, naturvandringar och protester kallat ”Västgötabergens dag”. Proteströrelsen hade i sak givetvis stöd i det kärnkraftsmotstånd som började växa fram på riksnivå. Ranstadsmotståndet utgjorde emellertid en självständig lokal rörelse sprungen ur lokalt engagemang och kunskap.

Västgötabergens dag avslutades i ett välbesökt protestmöte vid Häggum, Ranstad med bla lokala kommunpolitiker och Hannes Alfvén som talare. Där restes också en minnessten med texten:

”FÖRÖDELSE HOTADE BILLINGEN, BORGUNDABERGET, GERUMSBERGET, TOVABERGET,  GISSEBERGET, MYGGBERGET, MÖSSEBERG, PLANTABERGET, VARVSBERGET OCH ÅLLEBERG. VÄSTGÖTAR VILLIGA ATT VÄRNA SIN BYGD SAMLADES 1 MAJ 1976 I HÄGGUM. STENEN SKALL MINNA OM ATT VÄSTGÖTARS VREDE DRABBAR DEM SOM SKADAR DERAS BERG.”

Stenen i Häggum. Foto: Sofia Hultman

Västgötars vrede skall drabba dem som skadar deras berg! Det fick verbalt sammanfatta viljan att bevara natur- och kulturlandskapet samt en uråldrig men samtidigt levande jordbruksbygd.

På grund av ett sjunkande världsmarknadspris fick det även allt fler ekonomer att med kritiska ögon granska projektet som så småningom lades ner.

Den 31 oktober 1991 sprängdes Ranstadverkets hjärta och silo. Det satte punkt för ett cirka 30 år långt industriprojekt och samtidigt drömmen om både atomvapen och inhemsk uranförsörjning av de svenska kärnkraftverken. Planer som om de satts i verket i full skala hade tagit cirka en kvadratkilometer av natur- och kulturlandskapet per år i anspråk. Lokalpolitiker var enade om att det inte var så man tänkt förvalta landskapet. Tankar på ännu icke uppfunna termer som tex ”ekosystemtjänster” började ta form. Platåbergen skulle brukas utan att förbrukas. En ny industrigren utöver annan hållbar industriell verksamhet och jordbruk gav nya merinkomster – ögonen föll på en begynnande turistindustri. En företeelse som är svår att outsourca och som erbjuder allt fler lokala arbetstillfällen.

 

Text: Torbjörn Persson, geolog bosatt i Falköping

 

Platåbergens Geopark är en del av Hållbarhetsklivet

By Nyheter

Platåbergens Geopark är anslutna till Hållbarhetsklivet, Västsveriges samlade initiativ för en hållbar besöksnäring. Hållbarhetsklivet baseras på fyra grundläggande principer som är styrande för de vägval som görs inom utveckling och marknadsföring av besöksnäringen i Västsverige:

1) Så lite onödig miljöpåverkan som möjligt

2) Fler besökare när och där det inte är fullt

3) Bra för både boende och besökare

4) Fler heltidsjobb och mer robusta verksamheter

 

Läs mer på: https://hallbarhetsklivet.se/initiativ/platabergens-geopark/

Pengar från regionen betalas ut

By Nyheter

I och med att vi fick beviljat pengar från Tillväxtverket så betalas också pengar ut från Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsnämndens och kulturnämndens presidier träffades vid ett gemensamt möte den 5 november. Man beslutade att villkoren nu kan anses uppfyllda, och dessutom förlängs tiden vi kan använda de beviljade medlen till 2022-12-31.