I Varnhem, vid foten av Billingen, har vattnet alltid haft en central roll allt sedan munkarnas tid. En av kvarnarna som byggdes på slutet av 1800-talet var en tre våningar hög ångkvarn, byggd för att kunna mala 2 300 ton havre varje år …
Bergen som levebröd
Berättelser från platåbergslandskapet
Senaste
Den sista generationens kalkarbetare
Bröderna Birger och Bosse Wallström har kalken i blodet. Deras farfar, brukspatron Birger Wallström den äldre, startade kalkbruk vid gården Stora Stolan vid norra Billingen i slutet på 1910-talet. Bröderna är några av de sista som arbetat och levt med kalken och som ännu kan berätta om det.
Läs mer
Den sista backstugan på Hunneberg
Till minne av soldaten som blev kalkarbetare – Anders Rost blev ovän med bönderna och utsparkad från soldattorpet och behövde någonstans att bo. I rödfyrsbranten byggde han ett hem av rester efter gamla kalkugnar.
Läs mer
Alla artiklar
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri på Kinnekulle
Stenhuggarkonsten förblev ett hantverk till mitten av 1800-talet, då mekaniseringen tog fart. Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri grundades av Carl Klingspor år 1888. Stenhuggeriets främsta produkt var byggnadsmaterial av röd och grå kalksten. Man tillverkade trappor …
Läs vidare
Där vattnet gav oss dagliga bröd (och ångkokta havregryn)
I Varnhem, vid foten av Billingen, har vattnet alltid haft en central roll allt sedan munkarnas tid. En av kvarnarna som byggdes på slutet av 1800-talet var en tre våningar hög ångkvarn, byggd för att kunna mala 2 300 ton havre varje år …
Läs vidare
Den sista generationens kalkarbetare
Bröderna Birger och Bosse Wallström har kalken i blodet. Deras farfar, brukspatron Birger Wallström den äldre, startade kalkbruk vid gården Stora Stolan vid norra Billingen i slutet på 1910-talet. Bröderna är några av de sista som arbetat och levt med kalken och som ännu kan berätta om det.
Läs vidare
Han vill få människor att upptäcka natur och kultur
Niclas Fällströms hjärta slår för Falbygden och Hornborgasjön. Han fick platåbergen med modersmjölken och han är ett lika vanligt inslag kring Hornborgasjön som skrattmåsarna.
Läs vidare
Den sista backstugan på Hunneberg
Till minne av soldaten som blev kalkarbetare – Anders Rost blev ovän med bönderna och utsparkad från soldattorpet och behövde någonstans att bo. I rödfyrs-branten byggde han ett hem av rester efter gamla kalkugnar.
Läs vidare
När världen kom till Häggum
Ranstadsverkets historia, del 1. Mellan fem platåberg i Västergötland finns en plats som är en viktig pusselbit i vårt lands försvars- och energihistoria. Här ligger Ranstadsverket, en del av en svensk ambition att utvinna uran ur alunskiffer för producera kärnkraft och egna kärnvapen.
Läs vidare
“Jag är nog den enda privatpersonen i världen som äger en kärnteknisk anläggning”
Ranstadsverkets historia, del 2. Idag ser det ut som vilket nedlagt gammalt industrikomplex som helst. Mycket är jämnat med marken. Men på 1960-talet var platsen en betydande del av landets kärnvapen- och energiprogram.
Läs vidare
Västgötars vrede skalla drabba dem som skadar deras berg
Ranstadsverkets historia, del 3. Idag ser det ut som vilket nedlagt gammalt industrikomplex som helst. Mycket är jämnat med marken. Men på 1960-talet var platsen en betydande del av landets kärnvapen- och energiprogram.1975 presenterar LKAB en rapport som innebär stora planer för en utökad utvinning vid Ranstadsverket som läggs fram. Men lokalbefolkningen ville annorlunda och västgötarnas vrede väcktes till liv.
Läs vidare
Bland utsiktsplatser och körsbärsblom
Platåbergslandskapet tycks i alla tider ha lockat besökare som sökt kontemplation och upplevelser. Hur ser vi idag på de besöksmål och platser som var på tapeten för 150 år sedan?
Läs vidare
Tvillingbergens historia med kanelbullar och gulash
Fredrik Svensson vill få fler att uppleva naturen på Halle- och Hunneberg men också upptäcka de gömda spåren efter en svunnen tid. På vandring med Fredrik njuter en av god mat, vacker natur och bergens levande historia.
Läs vidare
Platåberg och megalitgravar utanför husknuten
Anki Rundquist har bott i den lilla kyrkbyn Luttra, mitt mellan två platåberg, hela sitt liv. Här berättar Anki om Luttras historia och varför hon vill få fler att se sammanhangen i landskapet.
Läs vidare
Kolarna i Erdalen på Hunneberg
Efter sjuttiofem års uppehåll, utan vare sig rök eller eld, kom kolningen i Erdalen igång igen 1987. Sedan dess har eldsjälar varje år lyft fram detta levande kulturarv i en skogsglänta på Hunneberg.
Läs vidare
Människorna i platåbergslandskapet har i alla tider haft både ett ekonomiskt och ett emotionellt band till bergen. Utan bergen hade man inte kunnat bygga de medeltida kyrkorna, och munkarna hade inte börjat hugga ut kvarnstenar i Lugnås. Längre fram har sten brutits på många ställen i området och bergen har kunnat erbjuda alltifrån kalkbränning och oljetillverkning, till uranutvinning.
Idag är stora delar av den historiskt betydelsefulla stenindustrin nedlagd, men många av stenbrotten finns kvar som minnen i landskapet. De vittnar om att bergen har varit, och fortfarande är, en viktig resurs som människorna har livnärt sig på. Samtidigt har människorna här på senare tid också vänt sig mot en alltför profithungrig exploatering av de älskade platåbergen och idag är det förmodligen andra, mer emotionella värden som väger tyngst för många som bor i området. Det hindrar inte att bergen också har fått en rad nya användningsområden inom framför allt besöksnäringen och upplevelseindustrin. De stämningsfulla stenbrotten har visat sig vara utmärkta platser för alltifrån matupplevelser, filminspelningar till kulturevenemang. Så kan de emotionella värdena även omvandlas till ekonomiska värden.
Det här är en satsning som finansieras av Leader Nordvästra Skaraborg samt Leader Östra Skaraborg, och dessutom av fyra sparbanksstiftelser: Swedbank genom Sparbanksstiftelsen Alfa, Sparbanksstiftelsen Lidköping, Sparbanksstiftelsen Skaraborg samt Åse-Viste fonden. Det är ett tvåårsprojekt där vi kommer samla in berättelser under temat “Bergen som levebröd”. Berättelserna kommer handla om hur bergen var ett levebröd förr i tiden — vår industrihistoria — och hur de kan vara ett hållbart levebröd idag, genom besöksnäring. Berättelserna kommer publiceras här online och några av dem även i ett tryckt magasin.
