Ber­gen som levebröd

Berät­tel­ser från platåbergslandskapet

Senas­te

Där vatt­net gav oss vårt dag­li­ga bröd (och ång­kok­ta havregryn)

I Varn­hem, vid foten av Bil­ling­en, har vatt­net all­tid haft en cen­tral roll allt sedan mun­kar­nas tid. En av kvar­nar­na som bygg­des på slu­tet av 1800-talet var en tre våning­ar hög ång­kvarn, byggd för att kun­na mala 2 300 ton hav­re var­je år …

Läs vida­re

Senas­te

Den sista gene­ra­tio­nens kalkarbetare

Brö­der­na Bir­ger och Bos­se Wall­ström har kal­ken i blo­det. Deras far­far, bruks­pa­tron Bir­ger Wall­ström den äld­re, star­ta­de kalk­bruk vid går­den Sto­ra Sto­lan vid nor­ra Bil­ling­en i slu­tet på 1910-talet. Brö­der­na är någ­ra av de sista som arbe­tat och levt med kal­ken och som ännu kan berät­ta om det.

Läs mer

Den sista back­stu­gan på Hunneberg

Till min­ne av sol­da­ten som blev kalk­ar­be­ta­re – Anders Rost blev ovän med bön­der­na och utspar­kad från sol­dat­tor­pet och behöv­de någon­stans att bo. I röd­fyrs­bran­ten bygg­de han ett hem av res­ter efter gam­la kalkugnar.

Läs mer

Alla artik­lar

Råbäcks Meka­nis­ka Sten­hug­ge­ri på Kinnekulle

Sten­hug­gar­kons­ten för­blev ett hant­verk till mit­ten av 1800-talet, då meka­ni­se­ring­en tog fart. Råbäcks Meka­nis­ka Sten­hug­ge­ri grun­da­des av Carl Klingspor år 1888. Sten­hug­ge­ri­ets främs­ta pro­dukt var bygg­nads­ma­te­ri­al av röd och grå kalk­sten. Man till­ver­ka­de trappor …
Läs vida­re

Där vatt­net gav oss dag­li­ga bröd (och ång­kok­ta havregryn)

I Varn­hem, vid foten av Bil­ling­en, har vatt­net all­tid haft en cen­tral roll allt sedan mun­kar­nas tid. En av kvar­nar­na som bygg­des på slu­tet av 1800-talet var en tre våning­ar hög ång­kvarn, byggd för att kun­na mala 2 300 ton hav­re var­je år …
Läs vida­re

Den sista gene­ra­tio­nens kalkarbetare

Brö­der­na Bir­ger och Bos­se Wall­ström har kal­ken i blo­det. Deras far­far, bruks­pa­tron Bir­ger Wall­ström den äld­re, star­ta­de kalk­bruk vid går­den Sto­ra Sto­lan vid nor­ra Bil­ling­en i slu­tet på 1910-talet. Brö­der­na är någ­ra av de sista som arbe­tat och levt med kal­ken och som ännu kan berät­ta om det.
Läs vida­re

Han vill få män­ni­skor att upp­täc­ka natur och kultur

Niclas Fäll­ströms hjär­ta slår för Fal­byg­den och Horn­bor­ga­sjön. Han fick pla­tå­ber­gen med moders­mjöl­ken och han är ett lika van­ligt inslag kring Horn­bor­ga­sjön som skrattmåsarna.
Läs vida­re

Den sista back­stu­gan på Hunneberg

Till min­ne av sol­da­ten som blev kalk­ar­be­ta­re – Anders Rost blev ovän med bön­der­na och utspar­kad från sol­dat­tor­pet och behöv­de någon­stans att bo. I röd­fyrs-bran­ten bygg­de han ett hem av res­ter efter gam­la kalkugnar.
Läs vida­re

När värl­den kom till Häggum

Ran­stads­ver­kets histo­ria, del 1. Mel­lan fem pla­tå­berg i Väs­ter­göt­land finns en plats som är en vik­tig pus­sel­bit i vårt lands för­svars- och ener­gi­histo­ria. Här lig­ger Ran­stads­ver­ket, en del av en svensk ambi­tion att utvin­na uran ur alun­skif­fer för pro­du­ce­ra kärn­kraft och egna kärnvapen.
Läs vida­re

“Jag är nog den enda pri­vat­per­so­nen i värl­den som äger en kärn­tek­nisk anläggning”

Ran­stads­ver­kets histo­ria, del 2. Idag ser det ut som vil­ket ned­lagt gam­malt indu­stri­kom­plex som helst. Myc­ket är jäm­nat med mar­ken. Men på 1960-talet var plat­sen en bety­dan­de del av lan­dets kärn­va­pen- och energiprogram.
Läs vida­re

Väst­gö­tars vre­de skal­la drab­ba dem som ska­dar deras berg

Ran­stads­ver­kets histo­ria, del 3. Idag ser det ut som vil­ket ned­lagt gam­malt indu­stri­kom­plex som helst. Myc­ket är jäm­nat med mar­ken. Men på 1960-talet var plat­sen en bety­dan­de del av lan­dets kärn­va­pen- och energiprogram.1975 pre­sen­te­rar LKAB en rap­port som inne­bär sto­ra pla­ner för en utö­kad utvin­ning vid Ran­stads­ver­ket som läggs fram. Men lokal­be­folk­ning­en vil­le annorlun­da och väst­gö­tar­nas vre­de väck­tes till liv.
Läs vida­re

Bland utsikts­plat­ser och körsbärsblom

Pla­tå­bergs­land­ska­pet tycks i alla tider ha loc­kat besö­ka­re som sökt kon­temp­la­tion och upp­le­vel­ser. Hur ser vi idag på de besöks­mål och plat­ser som var på tape­ten för 150 år sedan?
Läs vida­re

Tvil­ling­ber­gens histo­ria med kanel­bul­lar och gulash

Fred­rik Svens­son vill få fler att upp­le­va natu­ren på Hal­le- och Hun­ne­berg men ock­så upp­täc­ka de göm­da spå­ren efter en svun­nen tid. På vand­ring med Fred­rik nju­ter en av god mat, vac­ker natur och ber­gens levan­de historia.
Läs vida­re

Pla­tå­berg och mega­lit­gra­var utan­för husknuten

Anki Run­dquist har bott i den lil­la kyrk­byn Lutt­ra, mitt mel­lan två pla­tå­berg, hela sitt liv. Här berät­tar Anki om Lutt­ras histo­ria och var­för hon vill få fler att se sam­man­hang­en i landskapet.
Läs vida­re

Kolar­na i Erda­len på Hunneberg

Efter sjut­tio­fem års uppe­håll, utan vare sig rök eller eld, kom kol­ning­en i Erda­len igång igen 1987. Sedan dess har eldsjä­lar var­je år lyft fram det­ta levan­de kul­tur­arv i en skogs­glän­ta på Hunneberg.
Läs vida­re

Människorna i platåbergslandskapet har i alla tider haft både ett eko­no­miskt och ett emo­tio­nellt band till ber­gen. Utan ber­gen hade man inte kun­nat byg­ga de medel­ti­da kyr­kor­na, och mun­kar­na hade inte börjat hug­ga ut kvarn­ste­nar i Lugnås. Längre fram har sten bru­tits på många ställen i området och ber­gen har kun­nat erbju­da alltifrån kalkbränning och olje­till­verk­ning, till uranutvinning.

Idag är sto­ra delar av den histo­riskt bety­del­se­ful­la ste­nin­du­strin ned­lagd, men många av sten­brot­ten finns kvar som min­nen i land­ska­pet. De vitt­nar om att ber­gen har varit, och fort­fa­ran­de är, en vik­tig resurs som människorna har livnärt sig på. Sam­ti­digt har människorna här på sena­re tid ock­så vänt sig mot en alltför pro­fit­hung­rig explo­a­te­ring av de älskade platåbergen och idag är det förmodligen and­ra, mer emo­tio­nel­la värden som väger tyngst för många som bor i området. Det hind­rar inte att ber­gen ock­så har fått en rad nya användningsområden inom framför allt besöksnäringen och upp­le­vel­se­in­du­strin. De stämningsfulla sten­brot­ten har visat sig vara utmärkta plat­ser för alltifrån matupp­le­vel­ser, film­in­spel­ning­ar till kul­tu­re­ve­ne­mang. Så kan de emo­tio­nel­la värdena även omvand­las till eko­no­mis­ka värden.

Det här är en sats­ning som finan­sie­ras av Lea­der Nord­väst­ra Ska­ra­borg samt Lea­der Öst­ra Ska­ra­borg, och dess­utom av fyra spar­banks­stif­tel­ser: Swed­bank genom Spar­banks­stif­tel­sen Alfa, Spar­banks­stif­tel­sen Lid­kö­ping, Spar­banks­stif­tel­sen Ska­ra­borg samt Åse-Vis­te fon­den. Det är ett tvåårs­pro­jekt där vi kom­mer sam­la in berät­tel­ser under temat “Ber­gen som leve­bröd”. Berät­tel­ser­na kom­mer hand­la om hur ber­gen var ett leve­bröd förr i tiden — vår indu­stri­histo­ria — och hur de kan vara ett håll­bart leve­bröd idag, genom besöksnä­ring. Berät­tel­ser­na kom­mer pub­li­ce­ras här onli­ne och någ­ra av dem även i ett tryckt magasin.