Studiebesök i två europeiska Unesco Global Geoparker | Platåbergens Geopark

Studiebesök i två europeiska Unesco Global Geoparker

Under september månad besökte jag under tre veckor tre Unesco Globala Geoparker i södra Europa: Adamello Brenta Unesco Globala Geopark under Unesco-konferensen i Italien, Basque Coast Unesco Globala Geopark i norra Spanien, och Auroca Unesco Globala Geopark i Portugal. Jag tänkte berätta lite om mina intryck från besöken i de två senare!

Utmärkande för bägge geoparkerna är att de är små – eller snarare, det blir tydligt att vi i Platåbergens Geopark är en ovanligt stor geopark. Basque Coast Geoark är 90 km2, Arouca Geopark 330 km2. Platåbergens Geopark är närmare 5000 km2!*

– Basque Coast Unesco Global Geopark är en av de minsta geoparkerna i det globala nätverket, berättar Asier Hilario Orus, geolog i geoparken. Vi blev godkända som en global geopark 2010, och då hade jag jobbat med projektet i fem år.

Basque Coast sträcker sig över tre kommuner. Huvudattraktion är den spektakulära geologin längs kustremsan, ett fenomen som kallas flysch (enligt wikipedia: ”en sedimentär lagerföljd av omväxlande fossilfattiga, finkorniga bergarter varvade med sandsten och konglomerat. Flyschlagren är ofta mycket tjocka och har bildats på stora djup i hav genom omväxlande slamströmmar och större massrörelser i samband med pågående bergskedjebildning”). I Basque Coast ser man flysch längs en sträcka på 14 kilometer. Här hittar vi bla. den berömda krita-tertiär-gränsen, som är känd för att den representerar den katastrofala händelse då en meteorit slog ner på jorden och hälften av alla arter dog ut.

– Flyschlagren är som en bok som berättar om fyra geologiska tidsåldrar, säger Asier Hilario Orus. Det som är så speciellt här är att vi har precis varje sida i boken kvar – 60 miljoner år av jordens historia bevarad i sin ursprungliga lagerföljd. Den här speciella geologin är av internationell betydelse, det är vår geologiska resurs som vi i geoparken jobbar för att förpacka och marknadsföra som en produkt, och därmed bidra till hållbar utveckling.

I Basque Coast arrangerar geoparken guidade båtturer längs kusten för att uppleva geologin: man har ca 500 guidade turer per år, med 14 000 besökande! Det är geoparken som ansvarar för program och bokningssystemet, men det är lokala företag som utför själva guidningen. På så sätt bidrar geoparken till den lokala ekonomin, och flera nya arbetstillfällen.

Arouca Unesco Globala Geopark ligger i norra Portugal. Geoparken omfattar bara en kommun, Arouca, har 23 000 invånare och blev godkänd som en global geopark 2009.

– Det mest positiva för Arouca som område har varit fördelarna med det starka internationella varumärket som geopaker är, berättar Daniella Rocha, geolog i geoparken. I tillägg har vi etablerat ett väldigt starkt lokalt nätverk inom geoparken som ger en stabilitet, samtidigt som vi satsar mycket på utbildning och geoturism.

En av de geologiska huvudattraktionerna i Arouca är fossilfynden efter gigantiska triolobiter. Trilobiter är en numera utdöd djurgrupp som fanns i tidsåldrarna kambrium till perm. Det är vanligt att hitta fossil efter trilobiter och vi gör det också i platåbergen i Västergötland, men här är de mycket små. I Arouca Geopark har man hittat spår efter trilobiter som var upp till en meter stora!

– En av anledningarna till att vi lyckats bra i Arouca är att de lokala politikerna var starkt engagerade i geoparken redan från början, säger Daniella Rocha. Utan det stödet hade vi aldrig kunnat skicka in vår ansökan och bli godkända som en global geopark.

En av de saker Daniella Rocha jobbat mycket med är inventeringar av det geologiska arvet, och därefter arbetet med en plan för hur de viktigaste platserna ska bevaras. Förutom områden med trilobitfossil, är en sådan plats som man jobbat mycket med ett område med den väldigt speciella bergarten ”Castanheira Granite”. Det är en ljust grå granit som innehåller en annan typ av sten, nämligen svarta, runda stenar av biotit. Dessa kan vara 1-12 cm i diameter, och ibland lossnar de från den ljusa graniten och blir liggande som lösa, små svarta stenar. Enligt den lokala legenden var det graniten som ”födde” fram de svarta små stenarna av biotit – och därför kallas stenen lokalt för Pedras Parideiras, ungefär stenarna som föder, eller ”birthing stones” på engelska. Det har funnits många legender om hur dessa stenar hade en magisk kraft inte minst när det kom till fertilitet – och många människor åkte hit för att ta med sig stenar hem. För lokalbefolkningen som var fattig blev försäljning av sten en extra intäkt, och det fanns en risk att den speciella bergarten skulle försvinna helt. Arouca Geopark har hjälpt till med att avgränsa området, bygga spänger och leder att gå på, samt sätta upp informationsskyltar. I tillägg har man byggt ett litet museum där det nu är två personer från den lokala byn anställda – en mer hållbar och långsiktig inkomstkälla än försäljning av sten!

*I det globala geoparksnätverket sätter man inga begränsningar för hur stor eller liten en geopark kan vara. I stadgarna till Unesco Globala Geoparker står det helt enkelt att en geopark ”should be of adequate size to fulfil its functions”. För oss i Platåbergens Geopark betyder det stora området att vi behöver extra resurser (finansiering och personal) för att klara Unescos krav, jämfört med en geopark av mindre storlek.

Alla foton: Anna Bergengren