Undersökningar med georadar i Varnhem | Platåbergens Geopark

Undersökningar med georadar i Varnhem

I slutet av förra veckan började man nya arkeologiska undersökningar med georadar i Varnhem.

– Vi har de synliga klosterlämningarna här som är väldigt tydliga och framgrävda 1920. Söder om det finns också klosterlämningar, men där har man aldrig gjort några undersökningar, säger Maria Vretemark, arkeolog vid Västergötlands museum.

– Vi vet att det måste finnas ekonomihus till klostret och så vet vi att vattenförsörjningen till klostret kommer därifrån. Munkarna hade en smart bevattningsanläggning, där man dämde vattnet högre upp, och sen hade en smal kanal fram till klostret. I klostret hade man en vattenränna genom toaletterna och köket, där man kunde släppa på och av vatten.

Från institutionen för historiska studier på Göteborgs Universitet deltar Tony Axelsson, lektor i arkeologi, och Lotta Stenqvist, arkeolog.

– Georadar är en förberedande metod för att göra markundersökningar vid arkeologiska utgrävningar, berättar Tony Axelsson. Det är som ett ekolod, där man får djupskivor från olika djup i marken som ger en tredimensionell bild. Det gör det möjligt att identifiera strukturer, t.ex. gamla husgrunder. Vi mäter fyra meter ner i jorden här, man kan gå djupare men då blir bilden inte lika skarp.

Skara kommun kommer under året börja jobba för att återskapa av den sjö och våtmarksområdet som har legat söder om Varnhems kyrka. Munkarna hade fiskodlingar här ute. Det var fiskar som braxen och mört som var viktig mat för munkarna eftersom de inte åt kött under fastan.

– Det här är det första praktiska undersökningarna vi gör som en del av anläggningen av våtmarken, berättar Maria Vretemark.

Varnhem och Kata gård är ett växande besöksmål i Platåbergens Geopark. Förra säsongen var det 70 000 besökare i Kata gård. Platåbergens Geopark kommer under sommaren ha en tillfällig utställning i samband med Skara kommuns turistinformation i Ryttaregården.

Våtmarksområdet söder om Varnhem.