Sedan slutat av 1800-talet har det varit känt att alunskiffern i platåbergen i Västergötland innehåller uran.

Som en del av det svenska kärnbränsleprogrammet utvann man mellan 1965 och 1969 uran ur alunskiffern vid Ranstad, mellan Skövde och Falköping. Gruvan kallades Ranstadsverket och man hade här en uranhalt på tre gram uran/ton alunskiffer.

Det var dock alldeles för låga halter för att gruvan skulle vara fortsatt lönsam i slutet av 60-talet och verksamheten avslutades därför. Under de fyra år gruvan var i drift fick man ut ungefär 250 ton uran från 1 500 000 ton berg. Under 1970-talet gjordes några försök att återuppta driften, men efter protester från lokalbefolkningen blev det aldrig realitet.

Den stora silon är idag riven, och det bedrivs privat verksamhet i de gamla kontorslokalerna. Området kan därför vara svårt att uppleva på plats som besökare. Hela området har varit del av ett omfattande restaurerings- och saneringsarbete, på grund av det mycket miljöfarliga avfallet. 1,5 miljoner ton gruvavfall lades på botten av det gamla dagbrottet, och täcktes med bentonit och morän. 1993 fylldes det sedan dagbrottet med vatten och Tranebärssjön skapades.

Hitta Hit