Tack vare att munkarna på 1100-talet började tillverka kvarnstenar vid Lugnåsberget skapades en möjlighet för oss att idag kliva rätt in i den geologiska historien.

Inne i gruvan i Lugnås kan man se urberget som är en gnejs och de sediment som lagrades ovanpå denna.

Gnejsen har utsatts för vittring och omvandling av mineral, som gjort att den blivit mjukare än vad urberget annars brukar vara. Just därför var det möjligt att bryta gnejsen här och tillverka bra kvarnstenar.
Ovanpå gnejsen avsattes sediment som bestod av rundade stenar av olika storlekar (rundade för att de slipats av vatten) och som kittats samman till en bergart som kallas konglomerat. Ovanpå konglomeratet finns det sandsten med inslag av lera. Den ser man idag inne i gruvans tak. Sandstenen avlagrades när Sverige låg söder om ekvatorn för mer än 500 miljoner år sedan. Då avlagrades sand på botten av ett hav. Om vi tittar noga i taket i gruvan kan vi hitta spår av de forntida djur som levde i havet på den tiden, men också spår efter vågor i sanden (böljeslagsmärken) som visar att det måste varit ganska grunt.

Qvarnstensgruvan i Minnesfjället är Europas enda kvarnstensgruva som är öppen för publik, och den blev korad till Sveriges geologiska arv 2012.

Hitta Hit