Enligt källor kom cisterciensermunkar till Lugnåsberget 1147. Här lärde de lokalbefolkningen hur man högg ut kvarnstenar ur berget och vilka redskap och verktyg som behövdes.

Från början högg man ut kvarnstenarna i dagbrott och hade arbetet som en extra förtjänst. Först en bit in på 1800-talet gick man vidare in i berget och högg också kvarnstenar i gruvor, och kvarnstensbrytningen blev en industri.

Stenarna såldes över hela Sverige, och några stenar kom ända till Nordafrika och Turkiet, troligtvis som barlast. Som mest arbetade ca 100 man med stenhuggning. Lägg därtill häst­ körare, smeder, träskotillverkare, kvinnor och barn, så uppgår arbets­styrkan till ca 600 personer.

Någon gång mellan 1915 och 1925 upphörde all verksamhet med kvarn­ stenar på Lugnåsberget. Orsaken var att det kom nya material och tekniker att mala. Därmed blev naturstenarna omoderna.

Idag finns spår kvar efter cirka 50–55 gruvor och 600 dagbrott, runt om i berget. Qvarnstensgruvan i Minnesfjället är Europas enda kvarnstensgruva som är öppen för publik, och den blev korad till Sveriges geologiska arv 2012.

Läs mer på https://qvarnstensgruvan.se/

Hitta Hit