Män­ni­skans för­må­ga att genom histo­ri­en flyt­ta på sto­ra sten­block för att byg­ga sto­ra monu­ment upp­hör ald­rig att förvåna.

Vid Aske­ber­ga finns 24 gigan­tis­ka sten­block, var och en med en vikt på mel­lan 25 och 30 ton. De är upp­ställ­da i en halv­cir­kel som är 54 meter lång och 18 meter bred.

Plat­sen har sedan urmin­nes tider varit en sam­lings­plats för fol­ket i byg­den. Ing­en har hit­tills pre­sen­te­rat en tro­vär­dig för­kla­ring till det här gigan­tis­ka sten­mo­nu­men­tet, som inte lik­nar något annat i lan­det. Ibland kal­las monu­men­tet för skepps­sätt­ning – i så fall är det den näst störs­ta i Sve­ri­ge efter Ales ste­nar i Skå­ne – och ibland domar­ring, men ing­et­de­ra är kor­rekt. De för skepps­sätt­ning­ar karak­tä­ris­tis­ka stäv­ste­nar­na sak­nas, och domar­ring­ar är all­tid betyd­ligt mindre.

Aske­ber­ga har inte bli­vit sys­te­ma­tiskt utfors­kat. Bris­ten på arke­o­lo­gis­ka under­sök­ning­ar gör att vi inte kan utta­la oss om monu­men­tets ålder. Den van­li­ga åsik­ten att ste­nar­na skall ha fors­lats hit under yng­re järn­ål­der (ca 500 e Kr – 1000 e Kr) är endast en kva­li­fi­ce­rad giss­ning. Ing­en vet hel­ler var­i­från ste­nar­na häm­tats. Uppen­bar­li­gen rör det sig om flytt­block. En hypo­tes är att de har häm­tats från en plats någ­ra hund­ra meter syd­öst om sten­kret­sen, men det kan ock­så röra sig om mer lång­vä­ga trans­por­ter från oli­ka håll i grannskapet.

När res­tes kret­sen av ste­nar? Och var­för? Vi kan utgå från att det har varit en pro­mi­nent sam­lings­plats för byg­dens folk, men vi vet inte om det har rört sig om mark­nad, ting eller reli­giös kult. Aske­ber­ga är allt­så en gåta som fort­fa­ran­de vän­tar på att lösas.

Hit­ta Hit