I fre­dags var det fest på Karls­fors gård på Bil­ling­ens väst­slutt­ning. Då fira­de vi utnäm­nan­det till Sve­ri­ges förs­ta Une­sco glo­ba­la geo­park till­sam­mans med ett hund­ra­tal inbjud­na gäs­ter. Väder­pro­gno­sen var inför even­tet något osta­digt, där­för befann vi oss i en ombo­nad maskin­hall på går­den. Det visa­de sig att väd­ret blev soligt och varmt (läs kvavt) så valet att vara under tak visa­de sig lyc­kat. Med sol ute och sol inne … osv, så var stäm­ning­en på topp redan från bör­jan. Ett hund­ra­tal gäs­ter var som sagt på plats, en trev­ligt bland­ning av geo­parks-pion­jä­rer, geo­lo­ger, poli­ti­ker, gui­der och eldsjä­lar. Det var många gla­da möten, givan­de sam­tal och triv­samt sorl. Artis­ten Gaeya fyll­de loka­len med när­va­ro och har­mo­ni från den lil­la scenen.

Efter ett par låtar med Gaeya och hen­nes pia­nist tog talar­na till orda. Först ut var vika­ri­e­ran­de lands­höv­ding Lis­beth Schult­ze som bland annat uttryck­te följande:

– Läns­sty­rel­sen har rege­ring­ens upp­drag att främ­ja länets utveck­ling som hel­het, så det här sam­ar­be­te pas­sar oss väl­digt väl.

– Utmär­kel­sen lyf­ter fram det fan­tas­tis­ka pla­tå­bergs­land­ska­pet. Vi ser fram emot kom­man­de sam­ar­be­ten som en del geo­par­ken – både glo­balt, natio­nellt, regi­o­nal och lokalt.

Vida­re gra­tu­le­ra­de hon alla inblan­da­de för att till­sam­mans ha nått målet, att ha bli­vit Sve­ri­ges förs­ta Une­sco glo­ba­la geopark.

Sedan läm­na­des ordet över till Lena Som­mestad (ord­fö­ran­de för Svens­ka Une­scorå­det). Lena belys­te bety­del­sen av att vara en del av det glo­ba­la geo­parks­nät­ver­ket inom Une­sco. Geo­par­ker­na är en del i ett lång­sik­tigt arbe­te, för fred, respekt och för­stå­el­se för and­ra kul­tu­rer. Syf­tet är att bidra till fred och soli­da­ri­tet mel­lan län­der, men ock­så mel­lan män­ni­skan och naturen.

– Ni (alla som arbe­tat för geo­par­kens till­bli­vel­se) har visat att ni kan göra det som krävs, att bli Sve­ri­ges förs­ta Une­sco glo­ba­la geo­park. Ni för­val­tar nu något som inte bara är vär­de­fullt för byg­den, utan för hela världen.

Där­ef­ter fat­ta­de Fred­rik Lin­dén (VD för Turistrå­det Västsve­ri­ge) mik­ro­fo­nen. Han foku­se­ra­de på fram­tids­ut­sik­ter och tren­der inom turis­men. Saker som håll­bar­het, när­he­ten till natu­ren, håll­ba­ra akti­vi­te­ter, kun­skaps­tu­rism, säk­ra des­ti­na­tio­ner och sta­bil infra­struk­tur är någ­ra exem­pel på tren­der som bli­vit både vik­ti­ga­re och stör­re. Sam­man­ta­get så är det pre­cis det­ta geo­par­ken erbjuder.

– Och tänk att någon­ting som har fun­nits i mil­jo­ner år helt plöts­ligt lig­ger helt rätt i tiden, sa Fred­rik, med påföl­jan­de skratt­sal­va från åhörarna.

Sen var det dags för tår­ta och ming­el. Trev­ligt som det var så gick tiden själv­klart fort.

Efter pau­sen var det dags för Con­ny Bränn­berg (Väst­ra Götalandsregionen/ordförande Kul­tur­nämn­den) som tala­de om vik­ten att byg­ga bro­ar istäl­let för murar. Han lyf­te fram geo­par­kens koor­di­na­tor Anna Ber­gen­gren som gjort en fan­tas­tisk insats för att ro geo­par­ken och Une­sco-sta­tu­sen i hamn. Han belys­te ock­så det uni­ka med att det inom geo­par­kens orga­ni­sa­tion är två kom­munal­för­bund och nio kom­mu­ner – till­sam­mans med närings­li­vet, civil­sam­häl­let och en rad insti­tu­tio­ner – som samverkar.

Sedan änt­ra­de Kata­ri­na Jons­son (kom­mu­nal­råd i Sköv­de) sce­nen och för att ytt­ra någ­ra väl val­da ord. Hon belys­te vik­ten av sam­ar­be­te, att vara en doer och inte ge upp.

– Det är bara när en läg­ger sig ner och ger upp som ing­et hän­der. Innan en ger upp så kan vad som helst hän­da, sa hon bland annat.

Avslut­nings­vis höll Anna Ber­gen­gren ett sam­man­fat­tan­de anfö­ran­de om land­ska­pet, ber­gen och den tid vi lever i.

Till sist sjöng Gaeya någ­ra fler låtar. Stäm­nings­fullt som det var så blänk­te det min­sann till i en och annan ögonvrå hos gäs­ter­na innan sista tonen kling­a­de ut. Där­ef­ter kom åskan som på beställ­ning och bidrog med pam­pigt mul­ler. Medan sor­let avtog fick natu­ren sista ordet.