I stenbrottet kan man se 40 meter av Kinnekulles mäktiga lager av kalksten, den s.k. ortoceratitkalkstenen. Den är tydligt skiktad med olika färgskiftningar och är rik på fossil av bl.a. bläckfiskar och trilobiter som levde i havet för omkring 470–460 miljoner år sedan. Kalkstenarna är synnerligen välbevarade och bygger upp en ovanligt komplett och lättillgänglig lagerföljd som ligger till grund för uppfattningen om den geologiska och biologiska utvecklingen under perioden ordovicium för 485–444 miljoner år sedan. I lagerföljden finns det också mineralpartiklar som utgör rester av meteoriter och avspeglar uppbrytningen av en större himlakropp i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter för nästan 470 miljoner år sedan.
Kalkstenen är tydligt skiktad och olika färgad på olika nivåer, grå, gröngrå eller rödbrun. Dessa skikt är av olika kvalitet och har använts för olika ändamål. Den undre kalkstenen har brutits för cementtillverkning och kalkbränning. De övriga lagren har främst bearbetats till olika typer av byggnadsmaterial.
I stenbrottet har det mesta av kalkstenen använts till cementtillverkning under åren 1882–1979. Totalt har ca. 25 miljoner ton kalksten brutits ut. I samband med att cementtillverkningen upphörde och täktområdet efterbehandlades fanns det risk för att de grundvattenströmmar som försåg de nedanför liggande Munkängarna skulle skäras av. Med anledning av detta anlades en damm i täktbottnen för att förse ängarna med vatten. I dammen finns regnbågsöring inplanterad. Fiskekort köpes på bl.a. turistbyrån i Lidköping.
På grund av sin betydelse för vetenskaplig forskning har Stora Stenbrottet blivit utsett till en av världens viktigaste geologiska platser av International Union of Geological Sciences (IUGS).
Hitta Hit
