Stenen som levebröd

Människorna och bergen som resurs

Människorna i platåbergslandskapet har i alla tider haft ett ekonomiskt och emotionellt band till bergen. Stenbrott, kalkbränning, kvarnstensgruvor, stenhuggerier. Utan bergen hade man inte kunnat bygga en av Sveriges äldsta stenkyrkor i Varnhem.

Utan bergen hade inte munkarna gått under jorden i Lugnås för att hugga ut kvarnstenar. Bergen har varit, och är fortfarande, en viktigt resurs som människorna livnärt sig på.

Besöksmål

58°37′30.34″N | 13°43′56.83″E

Lugnås Qvarnstensgruva

Kliv in i den geologiska historien

test

I mitten av 1100-talet insåg munkar från Cistercienserorden att den vittrade gnejsen i Lugnås var bra material för att tillverka kvarnstenar. Produktionen fortsatte fram 1919. Idag kan du besöka de gamla gruvorna – och kliva rätt in i den geologiska historien.

Ovanför den vittrade gnejsen som man använde som kvarnsten, ligger nämligen lager av 500 miljoner år gammal sandsten. Eftersom gnejsen har brutits till kvarnstenar, kan du idag stå i gruvan och titta upp på sandstenen i taket.

Här hittar du fossil, och märken efter de vågor som sköljde över sanden när de avlagrades i ett grunt hav.

Qvarnstensgruvan i Minnesfjället är Europas enda kvarnstensgruva som är öppen för publik, och blev korad till Sveriges geologiska arv 2012.

Hitta Hit
Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri

58°36′23″N | 13°20′50″E

Råbäcks mekaniska stenhuggeri


Årets arbetslivsmuseum 2018

Title

Mellan 1888 och 1970 var stenhuggeriet i Råbäcks hamn i bruk och tillverkade bland annat byggnadsstenar, gravstenar och trädgårdsstenar. Först drevs maskinerna av ånga, men från 1912 började man använda elektricitet. Man använde sig av kalkstenen från Kinnekulle och stenen transporterades från egen hamn, främst till städerna runt Vänern.

Råbäcks mekaniska stenhuggeri blev korat till året arbetslivsmuseum 2018. Museet är öppet kl 11-15 sista helgfria lördagen i månaden under mars till november. Man kan också ta kurser i stenhuggning här.

Hitta Hit
Stora stenbrottet på Kinnekulle

58°36’31.4″N | 13°23’28.4″E

Hällekis stenbrott

Fossiler i det gamla stenbrottet

Title

Hällekis stenbrott är kanske det mest storslagna vi har i platåbergslandskapet. De 40 meter djupa väggarna i brottet här visar kalksten som avlagrats under 50 miljoner år. Väggarna lyser i de olika kalkstenslagrens röda, gula, gröngrå och grå färger. I kalkstenen hittar man många olika typer av fossil.

Stenbrottet vid Hällekis var en viktig arbetsplats. Man bröt sten här mellan 1892 och 1979, och totalt har 80 miljoner ton sten brutits ut! Den vackert orangeröda Lännakalkstenen ligger underst i stenbrottet, och användes till kalkbränning och cementtillverkning. De övre lagren av kalksten har använts som olika typer av byggnadsmaterial.

Besök gärna stenbrottet i solnedgången när de röda väggarna lyser extra starkt. Vill du fiska i den anlagda dammen kan du köpa fiskekort i turistbyrån!

Hitta Hit

Foto: Jesper Anhede

58°08’15.3″N | 13°36’00.5″E

Stolan

Radioaktiv sten och kalkstensruiner

Title

Precis som på alla andra platåberg finns det en mängd stenbrott runt Billingen. Längs vandringsleden vid Stolan ser du flera spår efter hur betydelsefullt berget varit som naturresurs för människorna. Här finns flera kalkugnar med slagghögar av utbränd oljeskiffer (rödfyr).

Vid lilla stolan har det varit en radiumgruva. Här försökte man utvinna det radioaktiva grundämnet radium ur alunskiffern.

Hitta Hit
Kalkstensgrottorna i Västra Tunhem

58°18’30.4″N | 12°24’16.4″E

Kalkstensgrottorna

vid Västra Tunhem

Title

Många platser runt platåbergen har man bränt kalk för att sprida på jordarna. Kalk ger näring så att det växer bättre. Ofta har man använt alunskiffern, som avlagrats under kalkstenen, som bränsle – den innehåller nämligen höga mängder organiskt material, som omvandlats till skifferolja.

Längs vägen mellan Västra Tunhems prästgård och kyrkan ser man spåren av kalkbrytning. Stora grottor försvinner in i berget.

I närheten ser vi också rester av kalkugnar, med högar av den brända alunskiffern (som nu fått en röd färg och kallas rödfyr) utanför.

OBS! Gå inte in i grottorna – det är risk för ras.

Hitta Hit

Ett stycke jordhistoria

Utforska
Utforska

Jorden ger liv