Ett stycke jordhistoria

En tidsresa genom 1700 miljoner år

Geologi är historia. Jordens historia. Genom att besöka geologiska platser i platåbergslandskapet kan du resa i tiden – flera miljoner år. Varje plats är en pusselbit, som tillsammans berättar en historia som börjar för 1700 miljoner år sedan. Då låg det en bergskedja hög som Anderna här! Bergskedjan slipades långsamt ner till en plan urbergsyta.

Jordens kontinenter är i ständig rörelse runt klotet. För 500 miljoner år sedan låg Västgötaslätten nere vid ekvatorn, i en tropisk miljö liknande Bahamas idag. Bergarterna i platåbergen berättar hur sediment och djurliv föll till botten i det tropiska havet och blev till sten och fossil.

Några hundra miljoner år senare täcktes de tropiska sedimenten av magma från ett vulkanutbrott – det vi idag ser som bergarten diabas, platåbergens hätta.

Nästan framme i nutid var klimatet kallt, och en kilometertjock is täckte våra platåberg. När isen sedan började smälta forsade smältvatten ut från en issjö i en jättelik störtflod, precis norr om Billingen.

Pusselbitarna finns därute, i landskapet. Vill du upptäcka dem och följa med på tidsresan?

Besöksmål

Peneplanet vid Nordkroken

58°21’46.3″N | 12°29’50.2″E

Nordkroken

Sveriges äldsta landskap

Title

Vid Nordkroken har du inte bara en fantastisk badplats med utsikt över Vänern och Hallebergs branter. Du befinner dig i Sveriges äldsta landskap, resterna av en bergskedja som fanns för 1700 miljoner år sedan! Genom årmiljonerna slipades berget ner till en helt plan yta – något som geologer kallar det subkambriska peneplanet. Att det kunde bli så platt beror på rörelser i jordskorpan men framförallt på vittrings- och erosionsprocesser.

När den platta urbergsytan slipades ner för 600 miljoner år sedan fanns det inget liv eller vegetation på jorden som skyddade stenen från vädrets makter. Peneplanet ligger i botten av våra platåberg, och sträcker sig under stora delar av södra och mellersta Sverige. Men det är få platser där vi ser det så tydligt och extremt platt som vid Nordkroken.

Hitta hit
Gyllene Spiken på Hunneberg

58°21’46.0″N | 12°29’51.9″E

Gyllene Spiken

En geologisk referenspunkt

Title

På östra sidan av Hunneberg sitter en gyllene spik i väggen. Vad gör den här?

Jordens historia helt tillbaka till födelsen av planeten är indelad i olika tidsåldrar, den geologiska tidsskalan. Vi har perioder (som Perm, Trias, Jura) som i sin tur är indelade i epoker. Varje geologisk tidsålder har en referenspunkt i världen. Gyllene spiken är en sådan! Det var här den geologiska historien gick från den mellersta till den yngre epoken av perioden ordovicium, för 460 miljoner år sedan.

Den gyllene spiken är internationell geologisk referenspunkt för en tidsålder som kallas Floian – namngiven efter den lilla byn Flo öster om Hunneberg. Floian är utmärkande för ett litet fossil som man hittar i berget här, en litet plankton som förekom för första gången just då.

(I ärlighetens namn har spiken tappat sin gyllene färg efter några år med vädrets makter – men om du letar lite ser du att den fortfarande sitter där!)

Hitta hit

58°34’24.1″N | 12°54’45.6″E

Hindens Rev

Där istiden tog slut

Title

Hindens rev är ett smalt näs som sträcker sig flera kilometer rakt ut i Vänern. Längst ute på spetsen känns det nästan som om du är utkastad mitt ute på sjön. På andra sidan kan du se Hjortens Udde sträcka sig i motsatt riktning. Varför kan du gå så långt ut i Vänern just här? Hindens rev skapades av inlandsisen för omkring 12 500 år sedan. En inlandsis är som ett väldigt transportband, där den slipar underlaget och drar med sig sten och grus. Allt det här samlas sen i mängder framför iskanten – vi kallar det en morän.

Den sista istiden hade sin maximala utbredning för omkring 20 000 år sedan. Sen blev klimatet varmare, och isen började smälta. Men under en 1000-års period hände något med klimatet: det blev kallare igen. Avsmältningen stannade av, och kanten på isen var på samma ställe i många hundra år. Alltså samlades en massa material från isen på samma ställe – och Hindens Rev är ett bevis på det. Idag har stenarna slipats runda av Vänerns vågor.

Hitta hit

58°29′53.88″N | 13°38′47.04″E

Klyftamon

En störtflod av isvatten

Title

I Klyftamons naturreservat kan man inte bara uppleva naturskogar och opåverkade myrmarker. På flera platser ser du kalspolade stenhällar och stora rullstensblock. Vad har hänt här?

Historien bakom är mer dramatisk än du kan föreställa dig. Precis här, vid Billngens sydspets, bröt enorma vattenmassor fram i slutet av sista istiden. När inlandsisen smält, bildades en sjö av allt smältvatten.

Det var en föregångare till Östersjön som kallades den Baltiska issjön. Issjön dämdes upp av iskanten. Men plötsligt under ett skede i avsmältningen bröt vattnet genom iskanten, och en enorm flod av smältvatten sköljde över landskapet ut i Nordsjön, och vattennivån på issjön sänktes med 25 meter på kort tid.

Hitta hit
Kakeled Kinnekulle

58°33’31.6″N | 13°20’00.3″E

Kakeled

Fossiler i det gamla stenbrottet

Title

På sydvästra sluttningen av Kinnekulle ligger det nedlagda stenbrottet Kakeled. Här ser vi mörka, nästan svarta skiffrar i bergväggen runt stenbrottet. Alunskiffern har bildats av lermineral som sakta (5-10 mm på tusen år!) avlagrades på botten av ett grunt hav. Mellan leran föll också organiskt material ner till botten. Den höga halten av organiska material i skiffern har gjort att man kunnat använda det som bränsle när man brände kalk. Runt om i stenbrottet ser du rester av kalkstensbränningen, med gamla ugnar och röda slagghögar med utbränd sten.

I den östra väggens nedersta del hittar vi en mörk kalksten som, om man tittar nära, är full av små skalrester från snäckor och andra organismer. Alla bergarter vi hittar i stenbrottet är fulla med fossil, och vi kan bl.a. hitta trilobiter.

OBS! Tänk på att stenarna har legat här i många miljoner år, och att många människor efter dig vill uppleva den här platsen. Plocka inte med dig sten, ta inte ner lösa stenar från stenbrottets sidor, och använd inte din geologhammare för att knacka sönder stenblock.

Som besökare i Kakeled är det också viktigt att veta att skiffern innehåller höga halter av tungmetaller, och har en hög uranhalt. Det är alltså inget små barn bör stoppa i munnen!

Hitta hit

Ett stycke jordhistoria

Utforska

Jorden ger liv