”UNE­SCO Glo­bal Geo­parks are sing­le, uni­fi­ed geo­grap­hi­cal are­as whe­re sites and lands­ca­pes of inter­na­tio­nal geo­lo­gi­cal sig­ni­fi­can­ce are mana­ged with a holistic con­cept of pro­tec­tion, educa­tion and sustai­nab­le development.”

FN-orga­net Une­sco har tre typer utmär­kel­ser som områ­den i värl­den kan få: Världs­arvs­om­rå­den, Bio­sfärs­om­rå­den, och Geo­par­ker. Kon­cep­tet geo­par­ker eta­ble­ra­des år 2000, och blev en del av Une­sco 2015. Det finns idag 169 geo­par­ker i 44 län­der värl­den över – och nät­ver­ket väx­er fort! Vi har eta­ble­ra­de geo­par­ker i alla våra nor­dis­ka grann­län­der, men ännu ing­en i Sve­ri­ge. Vi sat­sar på att bli Sve­ri­ges förs­ta när vi skic­kar in vår ansö­kan hös­ten 2019!

Det finns ett glo­balt geo­parks­nät­verk (Glo­bal Geo­parks Network) som är en sam­man­slut­ning av alla glo­ba­la geo­par­ker, och så finns det regi­o­na­la geo­parks­nät­verk. I Euro­pa har vi Euro­pe­an Geo­parks Network.

En geo­park job­bar aktivt för att visa fram och spri­da kun­skap om geo­lo­gi och geo­lo­gis­ka plat­ser. Bland annat genom att utveck­la besöksnä­ring­en och turis­men i områ­det och genom akti­vi­te­ter mot barn och unga. En vik­tig del är att man hela tiden visar på och berät­tar om sam­ban­den mel­lan geo­lo­gi och bio­lo­gi, och mel­lan geo­lo­gi, män­ni­skor och kul­tur­histo­ria. Sam­man­ta­get ger en geo­park en ökad för­stå­el­se för hur vi bäst för­val­tar våra natur­re­sur­ser och vår pla­net, men ock­så möj­lig­he­ter till en posi­tiv landsbygdsutveckling. 

Att ansö­ka om att bli god­känd som en Une­sco Glo­bal Geo­park är en omfat­tan­de pro­cess som garan­te­rar att endast kan­di­da­ter med sta­bi­li­tet och hög kva­li­té blir godkända.

Någ­ra vik­ti­ga punk­ter i ansök­nings­fa­sen är:

  1. Man mås­te ha geo­lo­gis­ka plat­ser och land­skap av inter­na­tio­nell bety­del­se. Det är en veten­skap­lig bedöm­ning som ska lig­ga som grund för detta.
  2. Man kan skic­ka in sin ansö­kan, som är ett 50-sidigt doku­ment med ett antal bila­gor, mel­lan förs­ta okto­ber och sista novem­ber var­je år. Ansö­kan skic­kas via svens­ka Une­scorå­det i Stock­holm vida­re till Une­scos huvud­kon­tor i Paris.
  3. Man mås­te vara en ”eta­ble­rad och aktiv” geo­park innan man skic­kar in ansö­kan – det bety­der att man ska ha en orga­ni­sa­tions­struk­tur, lång­sik­tig eko­no­mi, och akti­vi­te­ter som guid­ning­ar och skol­pro­gram på plats. Det är vik­tigt att geo­par­ken är ett publikt pro­jekt som kom­mer en bred all­män­het till godo.
  4. Som­ma­ren året efter att man skic­kat in sin ansö­kan får man besök av två repre­sen­tan­ter från Une­sco som för en utvär­de­ring av geo­par­kens arbe­te på plats (det­ta för­ut­sät­ter att man kla­rat en veten­skap­lig gransk­ning av kra­vet på geo­lo­gi av inter­na­tio­nell bety­del­se). De två per­so­ner­na skri­ver en rap­port efter sitt besök, med en rekom­men­da­tion om man ska bli god­känd eller inte.
  5. Utfal­let på ansö­kan kan bli tre. Anting­en får man grönt kort, och blir god­känd direkt, eller så kan man få rött kort och ansö­kan avslås – eller så kan man få ett gult kort. Gult kort bety­der att ansö­kan skjuts upp två år och att man får en lis­ta med rekom­men­da­tio­ner att förbättra. 
  6. Om man blir god­känd beslu­tas det i Une­scos gene­ral­för­sam­ling när de sam­man­trä­der var­je vår.
  7. Man blir bara god­känd fyra år i taget – där­ef­ter mås­te man skic­ka in en rap­port och åter­i­gen få besök av två kon­trol­lan­ter från Une­sco som ska föl­ja upp geo­par­kens arbe­te på plats. Även här kan man få tre möj­li­ga utfall: grönt, gult eller rött kort. 

Läs mer på: 

www.unesco.org 

www.visitgeoparks.org

Svens­ka Unescorådet