Sto­ra Sten­brot­tet på Kin­ne­kul­le är ett 40 meter djupt sten­brott där man bröt kalksten.

De und­re lag­ren av kalk­sten sträc­ker sig hela 400 mil­jo­ner år till­ba­ka i tiden och sten­lag­rens färg­skift­ning­ar och den vack­ra mil­jön har gjort att sten­brot­tet är en av de mest popu­lä­ra plat­ser­na att besö­ka på Kinnekulle.

I sten­brot­tet kan man se 40 meter av Kin­ne­kul­les mäk­ti­ga lager av kalk­sten, den s.k. orto­cer­kal­ken. I ste­nen syns fos­sil (förste­na­de djur) av bläck­fis­kar och kräft­djur som lev­de i havet för 400 mil­jo­ner år sedan, då bergar­ten bil­da­des. Kalk­ste­nen avsat­tes under ca 50 mil­jo­ner år (1 mm per 1000 år). Den är tyd­ligt skik­tad och oli­ka fär­gad på oli­ka nivå­er, grå, grön­grå eller röd­brun. Des­sa skikt är av oli­ka kva­li­tet och har använts för oli­ka ända­mål. Den und­re kalk­ste­nen har bru­tits för cement­till­verk­ning och kalk­brän­ning. De övri­ga lag­ren har främst bear­be­tats till oli­ka typer av byggnadsmaterial.

I sten­brot­tet har det mesta av kalk­ste­nen använts till cement­till­verk­ning under åren 1882–1979. Totalt har ca. 25  mil­jo­ner ton kalk­sten bru­tits ut.  I sam­band med att cement­till­verk­ning­en upp­hör­de och täkt­om­rå­det efter­be­hand­la­des fanns det risk för att de grund­vat­ten­ström­mar som för­såg de nedan­för lig­gan­de Munkäng­ar­na skul­le skä­ras av. Med anled­ning av det­ta anla­des en damm i täkt­bott­nen för att för­se äng­ar­na med vat­ten. I dam­men finns regn­bågsö­ring inplan­te­rad. Fis­ke­kort köpes på bl.a. turist­by­rån i Lidköping.

Hit­ta Hit