På syd­väst­ra slutt­ning­en av Kin­ne­kul­le lig­ger det ned­lag­da sten­brot­tet Kake­led. Här ser man en mörk, näs­tan svart skif­fer, s.k. alunskiffer.

Den har bil­dats genom att ler­par­tik­lar sak­ta avlag­rats (5 mm på tusen år) på bot­ten av ett hav. Till­sam­mans med leran sjönk ock­så orga­niskt mate­ri­al ner till bot­ten. Den höga hal­ten av orga­niskt mate­ri­al i skif­fern har gjort att man kun­nat använ­da den som bräns­le när man brän­de kalk. Runt om i sten­brot­tet ser man res­ter av kalk­brän­ning­en, med gam­la ugnar och röda högar av utbränd skif­fer (röd­fyr).

I den öst­ra väg­gens ned­re del finns en mörk­grå kalk­sten som, om man tit­tar när­ma­re, är full av fos­sil. Fos­si­len består fram­för allt små led­djur (tri­lo­bi­ter). Även and­ra delar av sten­brot­tet är fos­sil­fö­ran­de och visar på den rike­dom av liv som före­kom i havet.

OBS! Tänk på att ste­nar­na har legat här i många mil­jo­ner år, och att många män­ni­skor efter dig vill upp­le­va den här plat­sen. Ploc­ka inte med dig sten, ta inte ner lösa ste­nar från sten­brot­tets sidor, och använd inte din geo­log­ham­ma­re för att knac­ka sön­der stenblock.

Hit­ta Hit