Vid foten av Billingen, precis väster om Hentorps bebyggelse i Skövde, reser sig Getaryggen – en slingrande rygg av sten och grus, kvarlämnad som ett minne från istiden.

Här uppe, ovanför den högsta kustlinjen, fick havet aldrig chans att nöta ner åsens rygg. Därför har den behållit sin skarpa form och kallas en getryggsås – som en orm av sten mitt i landskapet.
Åsen är bara tio, femton meter hög, men i den täta lövskogen känns den ändå som en egen värld. Här står ek och ask i klunga, och i sällskap finns alm, fågelbär, lind och lönn – till och med en och annan bok. När träden fäller sina blad öppnar sig utsikten mot Henes kamelandskap i sydost, ett böljande landskap som formats av inlandsisens sista krafter.
Förr betade djuren i sluttningarna, men idag är det mest vandrare som följer Getalovens stig längs åsryggen. På våren vaknar marken till liv – först blåsipporna, sedan lungörten och gullvivan. Här och var dyker tandrot upp, och för den som vet var man ska leta finns den märkliga vätterosen, en blek parasit som lever av trädens rötter. Sluttningarna är vildvuxna av hassel, hagtorn och nypon, buskar som ger skydd och föda åt fåglar och smådjur.
Getaryggen är en ås att vandra på, vila vid och förundras över. En rygg av sten, en rest från en annan tid, som fortfarande formar landskapet och bjuder in till upptäckter.


Getaryggen är ett Naturreservat.