
Här ligger lager av historia i jorden. Nya arkeologiska fynd visar på att den kungsgård som fanns här runt år 1000 förmodligen har sina rötter i en storgård bebodd av samhällets högsta elit redan på 600-talet. Detta bekräftar ytterligare att Husaby varit en plats av betydelse långt innan biskopsborgen reste sina murar. Här fanns en rik bosättning redan under folkvandringstidens 400-tal. Genom vikingatiden växte den till en kungsgård – en central punkt i den gryende svenska riksbildningen och till biskopens stödjepunkt i Skara stift.
Själva borgen uppfördes i fem etapper från omkring 1480 av biskop Brynolf Gerlaksson,
Det massiva centralhuset, en kvadratisk byggnad på 16x16 meter, är rest av huggen, röd kalksten troligen hämtad från något stenbrott i närheten, sammanfogad med kalkbruk. Väggarna, en meter tjocka, bär fortfarande spår av den tid som gått – i söder står ännu en fasad kvar, stolt och sargad, sträckande sig nästan 16 meter upp mot himlen.
Borgens storhetstid blev dock kort. Genom Västerås recess 1527 indrogs den till kronan, och kort därefter brändes den – troligen avsiktligt. Gustav Vasa tolererade inga utmanare till kungamakten. Husaby, en gång en av kyrkans mest betydelsefulla platser, förlorade sin roll i historiens centrum.
Men historien slutar inte här. Det finns fortfarande mycket kvar att undersöka i Husaby och nya arkeologiska utgrävningar fortsätter att kasta nytt ljus över historiens gång. I närheten porlar Sankta Brigidas källa som springer fram ur sandstenen. En stilla påminnelse om att medan rikets maktspel falnar, rinner naturens krafter vidare – oberörda av tid och kungars vilja.
Husaby biskopsborg ligger på privat mark, med boende i närheten. Tänk på att visa hänsyn. Parkering finns vid Husaby kyrka med promenadavstånd till biskopsborgen.

