Category

Nyheter

Gäst­blogg: Hal­le- och Hun­ne­berg med spet­sen ut i Vänern

By Nyheter

Mitt förs­ta sto­ra min­ne av min utforsk­ning på Hal­le- och Hun­ne­berg är från när jag skul­le leta reda på Hög­sä­ters klev som är en av minst 44 styc­ken på ber­gen. I och med att ber­gen är två plåtå­berg gör ras­bran­ter­na det omöj­ligt att ta sig upp över­allt. En klev är en möj­lig upp- och ned­pas­sage i en skre­va och kan se ut på många oli­ka sätt. Vis­sa är del far­li­ga medan de fles­ta är urhäf­ti­ga. Hög­sä­ters klev skul­le bli min förs­ta för­u­tom de jag tagit mig upp­för med bil. Jag viss­te inte alls vad jag skul­le få upp­le­va. När sti­gen bör­ja­de leda ut till bergs­kan­ten fick jag först en otro­lig utsikt över fäl­ten nedan­för. Sti­gen fort­sat­te längs den dra­ma­tis­ka kan­ten och man blir lite mer skärpt när man vet att man inte får snubb­la. Jag fort­sat­te sti­gen som snart såg ut att ta slut i och med en vägg av gre­nar. Då lyf­te jag på det som hade växt över och nu gick det gans­ka brant ned. Jag ham­na­de till slut i ett grönt undan­gömt och skug­gigt rum med sten­bum­ling­ar och bran­ta klipp­väg­gar. Ste­nar­na var run­da och mosstäck­ta. Om en längst ned bör­ja­de rul­la, skul­le res­ten föl­ja efter? Jag kän­de mig liten där inne av natu­rens stor­het. Ett par träd hade mira­ku­löst hit­tat fäs­te längs väg­gar­na och växt sig sto­ra och star­ka. Utpas­sa­gen nedåt hade ett mas­sivt klipp­block som på sned­den lagt sig som en port ut till and­ra sidan. Kom­mer den rasa just i det­ta ögon­blick? Sten­bloc­ket var verk­li­gen dra­ma­tiskt lagt och frå­gan är hur det ham­nat just så? Sti­gen som fort­sat­te efter den­na sling­ra­de sig ut till ett nytt myc­ket stör­re rum. Nu var det istäl­let lövskog som i en snå­rig djung­el. Jag svep­tes bara med längs sten­val­lar­na, likt en alp­väg, som mura­de in sti­gen. Vil­ket stäl­le! Är det bara jag som sett det­ta? Det såg helt orört ut och jag bara snubb­la­de in på den­na plats. Det som slog mig då var; hur många fler såda­na här stäl­len finns det på ber­gen? Det­ta var star­ten av min upp­täckts­re­sa på Hal­le- och Hun­ne­berg. I det pro­jekt som pågår nu ska vi bland annat se över leder­na och till­gäng­lig­he­ten. Kom du ock­så och upp­täck mysti­ken kring ber­gen. Jag vågar lova många häf­ti­ga upp­le­vel­ser där natu­ren fått vara i fred och for­mat det ena efter det and­ra. Bara hur ber­gen kom till är en annan häf­tig historia.

Pro­jekt­le­da­re Char­lot­ta Bang Hal­le- och Hun­ne­bergs utveckling

 

Orkidéer på unik alvarmark

By Nyheter

Sankt Pers nycklar.

Just nu blom­mar orkidén Sankt Pers nyck­lar (Orchis mascu­la) på Öster­pla­na hed på Kin­ne­kul­le. Att den finns just här beror på att Öster­pla­na är en alvar­mark – en unik natur­typ som bara finns någ­ra plat­ser i värl­den. I Sve­ri­ge tän­ker vi kanske främst på Sto­ra Alva­ret på Öland, som är med på Une­scos världs­arvs­lis­ta. Men alvar­mar­ker finns ock­så på nor­ra Öland, på Got­land – och så i Västergötland!

Alvar­mar­ker­na är så spe­ci­el­la på grund av kalk­stens­berg­grun­den med ett tunt lager jord och växt­lig­het. Det ger en karg mil­jö som präglas av tor­ka eller över­sväm­ning­ar. Ofta ser man områ­den med blot­ta­de kalk­häl­lar utan någon jord­mån ovan­på. Allt det­ta bidrar till ett helt spe­ci­ellt djur- och växtliv.

Längs med den öst­ra sidan av natur­re­ser­va­tet Öster­pla­na hed bil­dar kal­ken en brant kant, en kalk­stensk­lev. Just här var det en havs­strand en gång i tiden, då hav­s­ni­vån var hög­re när inlandsi­sen smäl­te. I kalk­ste­nen här kan man se spår av vågor­nas kraft från det dåti­da isha­vet, som bla. for­mat ste­nar­na till raukar.

Sankt Pers nyck­lar är en av de orkidéer som blom­mar tidi­gast. Pas­sa på att upp­le­va alvar­mar­ken och orkidéer­na på Öster­pla­na hed nu i maj!

Alvar­mark på Öster­pla­na Hed.

Det är kalk­ste­nen som ger för­ut­sätt­ning­ar­na för det uni­ka djur- och växt­liv vi hit­tar på alvarmarkerna.

Sankt Pers nyck­lar är en av de orkidéer som blom­mar tidigast.

Hal­lå där Sofia Guld­brand, bio­sfär­om­rå­det Vänerskär­går­den och Kinnekulle

By Nyheter

Kom­mu­ni­ka­tions­pro­jek­tet “Här finns liv!” öpp­na­de för­ra vec­kan på Natu­rum Vänerskär­går­den och vid Läckö slott. Vi pra­ta­de med Sofia Guld­brand, pro­cess­le­da­re på Bio­sfär­om­rå­det Vänerskär­går­den och Kin­ne­kul­le, som arbe­tat med projektet.

Berät­ta om arbe­tet med utställ­ning­en — vad är tan­ken bakom, och var­för har ni valt Läckö som plats?

Öpp­ning­en av *Här finns liv! i Natu­rum Vänerskärgården.

*Här finns liv är ett kom­mu­ni­ka­tions­pro­jekt som ska inspi­re­ra, lyf­ta och levan­de­gö­ra det enga­ge­ra­de arbe­te som pågår run­tom i bio­sfär­om­rå­det för att stär­ka en håll­bar sam­hälls­ut­veck­ling. Vi såg ett behov av lyf­ta fram goda exem­pel och kon­kre­ti­se­ra de bra saker som pågår här, så att det blir enkla­re att för­stå vad Bio­sfär­om­rå­det egent­li­gen är. Plat­sen för utställ­ning­en med Kart­s­pe­let och natursti­gen vid slot­tet med Super­kraft­spe­let, omfat­tas båda av en spel-app med sam­ma namn: Här finns liv. Genom spe­len lär man sig om Agenda2030, om Bio­sfär­om­rå­dets roll och Super­kraft­spe­let är spe­ci­ellt inrik­tat på det glo­ba­la målet nr15: Eko­sy­stem och bio­lo­gisk mång­fald. Här kan du på ett kul och lek­fullt sätt ta reda på vil­ket djur du är mest lik, och hur just dina uni­ka egen­ska­per kan bidra till en mer håll­bar framtid!

Appen och spe­let *Här finns liv finns att lad­da ner i App Sto­re eller Goog­le Play.

En stor del av utställ­ning­en är ett spel/ app som utveck­lats i sam­ar­be­te med Hög­sko­lan i Sköv­de. Vad ser du för för­de­lar med att använ­da ett spel som verk­tyg för kommunikation?

Vi hop­pas att ord som håll­bar­het, bio­sfär och agenda2030 ska upp­le­vas lite mer kul och lätt att ta till sig genom spe­let. Vi har ock­så möj­lig­het att ”tala direkt till per­so­nen” genom att spe­len byg­ger på frå­gor och svar. Att spe­la, på sina egna vill­kor, gör att var och en kan ta den tid som man behö­ver på sig och man får då chans att pro­ces­sa och fun­de­ra kring frå­gor­na och sva­ren – till skill­nad mot om man tex lyss­nar till en före­läs­ning eller hör ett inslag på tv. Inom bio­sfär job­bar vi med många sto­ra mål­grup­per och vill helst nå ut till hela all­män­he­ten. Vi har ock­så i upp­gift att inom modell­om­rå­det tes­ta nya meto­der och arbets­sätt. Där­för är det väl­digt roligt att tes­ta hur modern tek­nik och spel på det­ta sätt kan bidra till kun­skap och ökat enga­ge­mang för FNs glo­ba­la mål.

Du job­bar van­ligt­vis med närings­livs­ut­veck­ling inom Bio­sfär­om­rå­det. Kan du ge någ­ra exem­pel på hur ni job­bar med håll­bar­hets­frå­gor inom näringslivet?

Arbe­tet sker mest genom möten och före­läs­ning­ar. Jag och före­ta­gen ser på hur de job­bar med håll­bar­het idag, och vi erbju­der att spri­da inspi­ra­tion i våra nät­verk uti­från det som de gör bra idag. Vi ser ock­så på hur vi kan ska­pa ytter­li­ga­re vär­de för före­ta­gen genom Une­scos utnäm­ning. Som med­lems­fö­re­tag eller Gulldmed­lem hos oss kan man tex använ­da vår loka­la log­ga på sin web­si­da, i sin mejl osv. Vi job­bar ock­så för att upp­munt­ra till ytter­li­ga­re steg inom håll­bar­het eko­lo­giskt, soci­alt och eko­no­miskt, tex genom pro­jek­tidéer mm i biosfärområdet.

Bio­sfär­om­rå­det Vänerskär­går­den och Kin­ne­kul­le är ock­så en Une­sco-sta­tus som del­vis kom­mer över­lap­pa med Pla­tå­ber­gens Geo­park. Hur tän­ker du runt möj­lig­he­ter­na med att vi kan få två Une­sco-utmär­kel­ser inom sam­ma område?

Det finns en ökad med­ve­ten­het om håll­bar­het, kul­tur- och naturskat­ter idag och det gäl­ler även turis­men! Jag ser det som en stark möj­lig­het för vårt områ­det att ha två Une­sco-utnäm­ning­ar! Hur stor suc­cén blir hand­lar väl­digt myc­ket om hur vi alla som bor och job­bar här i områ­det tar vara på, och väx­lar upp vär­det av utnäm­ning­ar­na. Jag är säker på att vi kom­mer att lyc­kas med det.

 

 

 

 

Gäst­blogg: Från kal­la föt­ter till magi

By Nyheter

När jag gick i sko­lan så var det obli­ga­to­riskt att åka till Horn­bor­ga­sjön för att beskå­da tra­nor. De fles­ta i klas­sen var rätt opep­pa­de. Det var gans­ka trist och kallt om föt­ter­na. Och man såg näs­tan inte tra­nor­na långt bort på en åker…

Så döm om min egen och omvärl­dens för­vå­ning när jag blev pro­jekt­le­da­re för Visit Horn­bor­ga­sjön då jag på upp­drag av Ska­ra, Sköv­de och Fal­kö­ping till­sam­mans med besöksnä­ring­en, turist­by­rå­er­na, för­e­nings­li­vet och Läns­sty­rel­sen skul­le utveck­la rese­an­led­ning­ar­na runt Horn­bor­ga­sjön för nya mål­grup­per året runt.

Nu är det 20 år sedan jag stod och frös i gum­mi­stöv­lar och idag har jag en helt annan upp­fatt­ning. Tran­dan­sen är en magisk plats och jag blir oer­hört inspi­re­rad och pep­pad av att vara där, för att upp­le­va tra­nor, fågel­liv och natu­ren. Det är vac­kert och Tran­dan­sen är enligt vis­sa fågel­skå­da­re den plats i värl­den där man kom­mer när­mast tra­nor­na. Plöts­ligt gil­lar jag tra­nor och min gam­la upp­fatt­ning är helt bort­flu­gen. Även om mitt upp­drag i mångt och myc­ket hand­lar om att ska­pa nya rese­an­led­ning­ar, mark­nads­fö­ra, affärs­ut­veck­la, stöt­ta närings­li­vet, sam­ar­be­ta, pake­te­ra, orga­ni­se­ra, utveck­la och myc­ket mer året runt — så har vi ock­så de två senas­te åren ska­pat nya Tran­fes­ti­va­len under tran­ti­der i syf­te att ska­pa mer­vär­de och intres­se från nya målgrupper.

Just nu äger Tran­fes­ti­va­len rum för and­ra gång­en under det nam­net. Den star­ta­de för­ra hel­gen med tra­nans helg då ett 15 tal utstäl­la­re, från för­e­nings­liv eller närings­liv, visa­de upp sin verk­sam­het eller sål­de kame­ror och/eller kika­re. Just nu är det 1200 barn på tran­dan­sen som får upp­le­va tra­nor­na på nära håll och gå ige­nom oli­ka sta­tio­ner som drivs och visas av ett stort antal volon­tä­rer från fågel­klub­bar i när­om­rå­det. ( Hop­pas att de inte beskri­ver upp­le­vel­sen som jag gjor­de när jag var ung… ) Och näs­ta helg är det fina­len på Tran­fes­ti­va­len med Mat­mark­nad som erbju­der när­pro­du­ce­ra­de produkter.

Jag öns­kar att fler plat­ser skul­le kun­na vara som tran­dan­sen under tran­ti­der. Tusen­tals män­ni­skor med oli­ka intres­sen, fåg­lar, barn, hun­dar och bilar sam­sas på sam­ma plats utan kon­flikt. Det är magi och ett lugn som jag gillar.

Om du inte har varit där sedan du var barn. Åk dit igen! Välkommen!

Maria Coms­tedt, Visit Horn­bor­ga­sjön. Gil­la oss gär­na på FB.

SGU anord­nar works­hop om geoturism

By Nyheter

Det­ta är ett till­fäl­le för dig som är intres­se­rad av geo­par­ker och geo­tu­rism att träf­fa and­ra med sam­ma intres­se. Lyss­na på när and­ra berät­tar hur de arbe­tar med des­sa frå­gor, dis­ku­te­ra och låt dig inspireras!

Bör­jar: 25 april 2018 09:00
Slu­tar: 25 april 2018 17:00

Anmä­lan & mer info: https://www.sgu.se/om-sgu/evenemang/kalendarium/workshop-geoturism-och-geopark-2018/

Pro­gram

8:30 Buss häm­tar upp vid Kal­mar Järnvägsstation
9:00 Buss häm­tar upp i Färjestaden
9:20 Buss anlän­der Mörbylånga
9:20–9:40 Fika
9:40–9:45 Välkommen!
9:45–10:15 Världs­ar­vet söd­ra Ölands odlings­land­skap — Emma Rydnér
10:15–10:45 Geo­par­ker i Sve­ri­ge 2018 – Lin­da Wickström
10:45–11:30 Goda exem­pel från Öland — Jan Mikaels­son och en repre­sen­tant från Ölandsguiderna
11:30–12:30  Lunch
12:30–14:00 Works­hop med dis­kus­sio­ner och grupparbeten
14:00–16:00 Gui­dad exkur­sion. Hur har geo­lo­gin påver­kat odlingslandskapet?
Senast kloc­kan 17 beräk­nas bus­sen kom­ma till Kal­mar (via Mör­by­långa och Färjestaden).

 

Akti­vi­tets­ka­len­der 2018

By Nyheter

Här är en pre­li­mi­när lis­ta över geo­lo­gis­ka före­läs­ning­ar och arrange­mang i pla­tå­bergs­land­ska­pet 2018 – fler kom­mer till­kom­ma, så håll utkik här på hem­si­dan och på facebook!

Lad­da ner pro­gram­met som en pdf här: Aktiviteter18

Har du någon akti­vi­tet kopp­lat till geo­lo­gi som du vill att vi ska mark­nads­fö­ra? Vill du sam­ar­be­ta runt ett arrange­mang? Ta kon­takt: anna.bergengren@grastorp.se

 

Under­sök­ning­ar med geo­ra­dar i Varnhem

By Nyheter

I slu­tet av för­ra vec­kan bör­ja­de man nya arke­o­lo­gis­ka under­sök­ning­ar med geo­ra­dar i Varnhem.

– Vi har de syn­li­ga klos­ter­läm­ning­ar­na här som är väl­digt tyd­li­ga och fram­gräv­da 1920. Söder om det finns ock­så klos­ter­läm­ning­ar, men där har man ald­rig gjort någ­ra under­sök­ning­ar, säger Maria Vre­te­mark, arke­o­log vid Väs­ter­göt­lands museum.

– Vi vet att det mås­te fin­nas eko­no­mi­hus till klost­ret och så vet vi att vat­ten­för­sörj­ning­en till klost­ret kom­mer där­i­från. Mun­kar­na hade en smart bevatt­nings­an­lägg­ning, där man däm­de vatt­net hög­re upp, och sen hade en smal kanal fram till klost­ret. I klost­ret hade man en vat­ten­rän­na genom toa­let­ter­na och köket, där man kun­de släp­pa på och av vatten.

Från insti­tu­tio­nen för histo­ris­ka stu­di­er på Göte­borgs Uni­ver­si­tet del­tar Tony Axels­son, lek­tor i arke­o­lo­gi, och Lot­ta Stenqvist, arkeolog.

– Geo­ra­dar är en för­be­re­dan­de metod för att göra mar­k­un­der­sök­ning­ar vid arke­o­lo­gis­ka utgräv­ning­ar, berät­tar Tony Axels­son. Det är som ett eko­lod, där man får djup­ski­vor från oli­ka djup i mar­ken som ger en tre­di­men­sio­nell bild. Det gör det möj­ligt att iden­ti­fi­e­ra struk­tu­rer, t.ex. gam­la hus­grun­der. Vi mäter fyra meter ner i jor­den här, man kan gå dju­pa­re men då blir bil­den inte lika skarp.

Ska­ra kom­mun kom­mer under året bör­ja job­ba för att åter­ska­pa av den sjö och våt­marks­om­rå­det som har legat söder om Varn­hems kyr­ka. Mun­kar­na hade fisk­od­ling­ar här ute. Det var fis­kar som brax­en och mört som var vik­tig mat för mun­kar­na eftersom de inte åt kött under fastan.

– Det här är det förs­ta prak­tis­ka under­sök­ning­ar­na vi gör som en del av anlägg­ning­en av våt­mar­ken, berät­tar Maria Vretemark.

Varn­hem och Kata gård är ett väx­an­de besöks­mål i Pla­tå­ber­gens Geo­park. För­ra säsong­en var det 70 000 besö­ka­re i Kata gård. Pla­tå­ber­gens Geo­park kom­mer under som­ma­ren ha en till­fäl­lig utställ­ning i sam­band med Ska­ra kom­muns turistin­for­ma­tion i Ryttaregården.

Våt­marks­om­rå­det söder om Varnhem.

Före­läs­ning 20/3: Tvil­ling­ber­gen — Två udda öar i landskapet

By Nyheter

Väl­kom­na på en spän­nan­de före­läs­ning om Hal­le- och Hun­ne­bergs geo­lo­gi! Geo­lo­gen Tor­björn Pers­son berät­tar om ber­gens all­ra älds­ta histo­ria. Från dess födel­se till att de som små skär dök upp i havsbandet.

Plats: Kung­a­jakt­mu­se­et Älgens Berg

När: Ming­el och fika från 18:30, före­dra­get bör­jar 19:00.

En före­läs­ning i sam­ar­be­te mel­lan Kung­a­jakt­mu­se­et Älgens Berg och Pla­tå­ber­gens Geopark.

Arrange­mang­et är gra­tis men anmäl dig gär­na på face­book: https://www.facebook.com/events/1620377408043935/

Väl­kom­men!

 

Les­bos Une­sco Glo­ba­la Geo­park – förste­nad skog och flyktingkris

By Nyheter, Unesco Global Geoparks

Nord­öst i det Ege­is­ka havet, nära Tur­ki­ets kust, lig­ger den gre­kis­ka ön Les­bos. När jag till­bring­ar någ­ra vec­kor här i bör­jan av janu­a­ri är det skör­de­tid i olivlun­dar­na som täc­ker söd­ra delen av ön, och träd­går­dar­na är ful­la av apel­sin- och citron­träd. För inte så många år sedan var ön ett popu­lärt res­mål för oss nord­bor, idag är den hårt drab­bad av eko­no­misk kris och flyktingströmmar.

År 2000 bil­da­des det Euro­pe­is­ka geo­parks­nät­ver­ket av fyra förs­ta geo­par­ker. En av dem var Les­bos geo­park. Ett vul­kan­ut­brott för 20 mil­jo­ner år sedan resul­te­ra­de i det Les­bos geo­park är mest känt för – den förste­na­de sko­gen. På den tiden var ön täckt av tro­pisk skog, rik på djur och väx­ter. Tjoc­ka lager med vul­ka­niskt mate­ri­al begrav­de sko­gen, som genom de kom­man­de årmil­jo­ner­na blev till sten. I det natur­hi­sto­ris­ka muse­et i Sigri, en by i nor­ra delen av Les­bos, kan man se någ­ra av de fan­tas­tiskt väl­be­va­ra­de fos­sil som man hit­tat på ön. Det är allt från träd­stam­mar, väx­ter och löv, till djur som lev­de i den tro­pis­ka skogen.

Bild från det störs­ta flyk­ting­läg­ret på Lesvos, Moria.

Anled­ning­en till att jag var på Les­bos var inte bara ett besök i geo­par­ken, utan arbe­te som volon­tär i flyk­ting­lä­ger. Les­bos är en av de gre­kis­ka öar som fått ta emot flest flyk­ting­ar de senas­te åren. I dags­lä­get bor det runt 8000 flyk­ting­ar här, och nya anlän­der näs­tan var­je natt med båtar från Tur­ki­et. Det störs­ta flyk­ting­läg­ret, Moria, har beskri­vits som ett kon­cent­ra­tions­lä­ger med 5000 män­ni­skor i ett läger som bygg­des för 2000. Synen av barac­ker mel­lan höga tagg­tråds­stäng­sel, under­när­da barn och stan­ken av avfö­ring för onek­li­gen tan­kar­na ditåt.

Med det tuf­fa läget på Les­bos för både boen­de och flyk­ting­ar för­sö­ker geo­par­ken bidra där man kan, berät­tar Nikos Zou­ros, som är chef för Les­bos geo­park. Jag möter honom en efter­mid­dag inne i störs­ta sta­den Mytili­ni där geo­par­ken har kon­tor och en geo­lo­gi­ut­ställ­ning. Det vik­ti­gas­te man kan göra, menar Nikos, är att ge män­ni­skor någon form av menings­full var­dag utan­för de för­fär­li­ga för­hål­lan­de­na inne i läg­ren. Där­för har man bl.a. ord­nat buss­re­sor från flyk­ting­läg­ren upp till det natur­hi­sto­ris­ka muse­et i Sigri. För­u­tom att få en paus från en var­dag av vid­ri­ga för­hål­lan­den, får män­ni­skor­na ock­så för förs­ta gång­en en för­stå­el­se över det land­skap och den plats där de, efter tim­mar ute till havs, kom­mit i land. En ökad för­stå­el­se och käns­la för sitt nya hem­land tror jag att geo­par­ker värl­den över kan bidra med i integrationsarbetet.

20 nya ansök­ning­ar till Une­sco Glo­ba­la Geo­par­ker 2018

By Nyheter, Unesco Global Geoparks

Une­sco Glo­ba­la Geo­par­ker väx­er fort värl­den över — och det är verk­li­gen på tiden att Sve­ri­ge hop­par på tåget!

20 nya områ­den värl­den över har 2018 ansökt om att bli god­kän­da som Une­sco Glo­ba­la Geo­par­ker, och tre befint­li­ga geo­par­ker har ansökt om att få utö­ka sitt område.

Pla­tå­ber­gens Geo­park sat­sar på att skic­ka in en ansö­kan hös­ten 2019 om att bli Sve­ri­ges förs­ta Une­sco Glo­ba­la Geopark.

Läs mer om de nya ansök­ning­ar­na på http://www.unesco.org/new/en/natural-sciences/environment/earth-sciences/unesco-global-geoparks/new-applications/